(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Johan Arenbo)
[album, Morr Music / Bonnier Amigo, betyg: 5]
När jag stoppar in skivan i cd-spelaren förväntar jag mig flummig dreampop eller suggestiv electronica. Detta då både bandnamnet “Telekinesis” och bolaget Morr Music får mig att misstänka att svävande, elektroniska tongångar står på agendan. Antagandet visar sig emellertid vara helt fel. Seattlebaserade Telekinesis har inte speciellt mycket gemensamt med stallkamraterna Tarwater, Múm och Lali Puna. Möjligtvis kan man se en koppling till ett annat Morr-band: The American Analog Set. Vad Telekinesis bjuder på är nämligen stilren indierock med vissa inslag av folkmusik. Det doftar Death Cab For Cutie och stundtals även R.E.M. De rockar på ganska bra, men albumets största behållning är snarare de lugnare låtarna, där sorgligt bortgångne Elliot Smiths ande tycks vaka i bakgrunden. Telekinesis är något intressant på spåren, men saknar pricken över i:t, varför betyget stannar på en stark femma.