Inferno – Pompa Magna

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Subsound / Border, betyg: 6]

Infernos sångare låter ilsken och musiken är aggressiv som fan, men det fina med kråksången är alla syntar som gör den här attacken till ett mellanting av electro, metal och industri. Med skönt flippade titlar som “Do androids have sex in electric cars?” (kanske en vinkning till Gary Numan?), “The man with two right arms” och “Bar/ bar/ bar minimizer” inser man att Inferno inte är ute på samma tripp som alla andra ilskna och aggressiva rockgrupper. Här finns absolut en vilja att stå ut från mängden och göra något oväntat, att bandet sedan bara lyckas halvvägs är en annan femma, men jag gillar i vilket fall som helst merparten av resultatet. Nackdelen är dock den väsande reptilsången som blir rätt tröttsam i längden och det faktum att melodier inte tycks vara något gruppen prioriterar. Italienarna har dock ett intresse för elektroniska experiment och den dag de kan kombinera sina ljudexperiment med det hårda drivet, electrosvänget och samtidigt få till en mer melodisk helhet så kan det bli hur djävla bra som helst. Nu känns det ibland lite halvfärdigt, men det är inget fel på ingredienserna som hittills kommit till. Det gäller bara att kunna baka en kaka som inte faller isär emellanåt också. Femton låtar innehåller Pompa Magna och avslutande “Valhalla can wait” tär rejält på hörseln vid hög volym. Behöver ni smakprov rekommenderar jag istället “The year of the dingo”, “Burn Paris burn”, “Bikini dog wash” och “Bomba magna” som ger lite olika perspektiv.