(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Hans-Olof Svensson)
[ep, DFA / Cooperative / Bonnier Amigo, betyg: 6]
För undertecknad har den strama housepopen i The Juan MacLeans “One Day” varit vårens låt hittills. Men frågan är om det fungerar att göra en samling dansmixar på en låt som redan i originalversionen är så väl anpassad till dansgolvet. Standardgreppet att lägga ett par utklippta sångsekvenser ovanpå ett monotont åttaminutersgroove kan kanske göra house av Markoolios senaste, men här skulle det bara få motsatt effekt. Marc Romboy går tyvärr i den fällan. Han fokuserar på min favoritsekvens, “… a picnic on the hillside, coat of many colors …”, men kör sedan fast totalt.
Franske Benoit Heitz, alias Surkin, gör en version med housekänsla och lite mer soul som tilltalar mig mer. Andy “Emperor Machine” Meecham är kanske den som lyckas bäst. I stället för att vara låst av originalversionen flummar han ut i en science fiction-odyssé där en sequencerbasgång i Blade Runner-stil håller ihop infallen. Lazaro Casanovas “haunted dub” motsvarar produktbeskrivningen: en spöklik dub med poltergeistknackningar och ekon. Kan man inte få nog av “One Day” är de här mixarna en intressant utvidgning och fördjupning, men knappast nödvändig för genomsnittskonsumenten.