Sunny Day Confusion – Sunny Day Confusion

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[ep, Silent Wood Production, betyg: 5]

Som bäst, i en låt som “A Brand New Star”, påminner Sunny Day Confusion rätt mycket om Cat Stevens, men annars är det här inte så mycket min tekopp. Bandet, som kommer från Göteborg, skriver och framför trevliga, men lite mesiga poplåtar med dragspel i kompet. Och visst skriver de minnesvärda melodier och framför dem med den äran, vilket gör att jag förstår att folk gillar detta. Men mig ger det ingen rush och jag blir av någon anledning inte berörd. Har verkligen spelat gruppens självbetitlade EP en mängd gånger och försökt analysera anledningen utan att komma fram till annat än att helheten känns lite väl lättviktigt och att andra namn ur rockhistorien som jag gillar gör det här stuket så mycket mer på djupet. Med Sunny Day Confusion känns det som att bandet gärna vill göra vemodig och snygg 70-talspop med en soft laidback-känsla och det lyckas de rätt bra med, men jag hade önskat mer kött på benen och jävlar anamma. Det här blir för snällt, för mjukt och för mjäkigt för min smak. Men dåligt är det absolut inte. Med all sannolikhet kommer Sunny Day Confusion hyllas av en massa folk, spelas på radio och bli allmänt väl mottagna, men det finns det å andra sidan andra som blir också och som jag gillar mycket mindre än denna orkester. Det Sunny Day Confusion gör är bra, och att jag inte faller är uteslutande en smaksak.