Oppressed By The Line – Soft Focus

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Drifting Falling, betyg: 5]

Jon Thompson är en snubbe som växte upp i en liten stad utanför Houston, Texas och som tidigare gett ut albumet The Cause Of The Colour. På Soft Focus tycks han ha gjort det mesta själv, från att ha skrivit låtarna till att ha fotat omslaget, producerat, och eftersom inga andra musiker nämns tar jag för givet att han även sjunger och spelar allting själv. Plattan innehåller tio spår, samtliga stöpta i en lugn och behaglig atmosfär som nästan, men bara nästan, framstår som ambient. Musiken är tämligen behaglig och ibland vacker, med ett rent och modernt sound, men dessvärre blir skivan också lite tråkig i förlängningen. Det blir helt enkelt för mycket av återkommande loopar och stillsamhet, och inte mycket bryter av mot det, vilket gör att materialet efter ett tag flyter ihop med tapeterna i rummet. Man tänker inte längre på vad man hör och att färgerna finns där. Det blir till slut hissmusik av helheten. Så för egen del föredrar jag att lyssna på Soft Focus som de flesta äter tårta: en bit i taget, någon gång då och då när andan faller på. Men visst, vill man bara fylla rummet med en varm, mjuk och behagligt lättsam atmosfär medan man gör annat än att aktivt lyssna så fungerar Soft Focus fint i det sammanhanget också. Men det är kanske inte därför man i första hand köper en CD. Oppressed By The Line är på väg och vi får väl se om fokuset blir mer distinkt framöver.