Jens Ihlström – Bland Fingerborgar Och Tändsticksmän

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Svensk Vispop / Plugged Records, betyg: 4]

Jens Ihlström är ett nytt namn för mig och jag vet egentligen inget mer om honom än att han kommer från Luleå, men numer bor i Malmö, och hur hans debutalbum låter. Med bland annat bouzouki och mandolin i kompet trallar han fram sina svensktextade visor på ett lättsamt och mjukt svängigt sätt. Ibland känns det som att Ihlström försöker pressa in fler ord i stroferna än vad melodierna kan ta emot och killen är definitivt ingen ny Stefan Sundström. Än mindre är han den som kan rubba Cornelis Vreeswijk från den kungliga vistronen i landet. Det räcker varken röst eller låtar till för, men å andra sidan, hur många vissångare av idag har den personligheten och höga kvaliteten på sitt material? Vad som dess värre drar ner omdömet rejält med den här plattan är att Ihlström sjunger falskt på sina håll och det är verkligen beklagligt – nej, jag är inget fan av Håkan Hellström heller -, men kan man ha överseende med en del sura toner så uppskattar jag ändå skivan, åtminstone delvis och i viss utsträckning. Texterna är trevliga utan att vara geniala och detsamma gäller flera av melodierna. Men mot slutet räcker det inte till längre och albumet dippar alltför mycket. Med några sånglektioner i bagaget framöver tror jag dock att Ihlström kan bli en hygglig tillgång för den svenska vispopscenen. Dock debuterade han aningen för tidigt för sitt eget bästa.