(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Toypie Records, betyg: 3]
Atta räknar upp Nofx, Alkaline Trio och Blink 182 som influenser i pressreleasen till sin debutplatta. Personligen är jag inget fan till någon av dessa grupper, men gillar du nämnda band är det möjligt att du uppskattar Attas skatepunk mer än vad jag gör. Mig lämnar nämligen I Just Love You To Say I Called You tämligen likgiltig. Skivan förmedlar inget till mig känslomässigt och den får det varken att spritta i benen eller värka till i hjärtat. Egentligen är det inget större fel på vare sig det musikaliska framförandet, sången eller produktionen. Men jag har svårt att hitta något som skiljer Atta från en massa andra band och melodierna tilltalar mig bara vid ett fåtal tillfällen, men de stannar inte i medvetandet. En del plattor är sådana. Det spelar ingen roll hur många gånger man lyssnar igenom dem. De har bara inte de låtar som krävs och det där lilla extra som behövs för att ge ett bestående intryck. Varenda gång jag har lyssnat igenom I Just Love You To Say I Called You har den gått in genom ena och ut genom andra örat. Ändå låter dessa herrar i sina makabra djurmasker proffsiga och helt okay. Jag önskar bara att de hade något mer än masker för att undvika anonymiteten, såsom fet attack i riffen, blixtrande gitarrsolon, originell sång eller någonting annat som kunde göra CD:n minnesvärd. Men tyvärr, det finns inte, så nu ger jag upp.