(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
[album, Karmakosmetix, betyg: 5]
I början av 00-talet dök det upp en massa band i Norge som följde devisen “quiet is the new loud”. De hette saker som Kings of Convenience och Röyksopp och kännetecknades av att musiken flöt fram lugnt och stilla och stämningsfullt.
I samma veva bildades även Stilla Opprör och även om inte de musikaliska likheterna är alltför påtagliga inbillar jag mig att det finns det ett visst släktskap. Norrmannen Christer André Cederberg, som står bakom bandnamnet, låter musiken sakta bygga stämningar, mjukt och försiktigt. Det pressas in en hel del vassa elgitarrer och även om det kanske inte riktigt framgått än av denna text så ska nog musiken kategoriseras som rock, om än väldigt långsam och nedtonad. Ungefär som Loghs debutalbum för att nämna en tydligare referens.
Det låter vackert och varmt, men de sju låtarna är i mitt tycke lite för likartade och tråkiga för att vara riktigt intressanta.