(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Lockjaw Records/ MusicSpot, betyg: 5]
Trots gruppnamnet låter den här stockholmstrion snarare förbannade än glada. Bandet pangar på med punkfrenesin intakt men det är – återigen trots bandnamnet – ingen skräpig och skitig punkrock som framförs. Istället är låtarna rätt väl genomarbetade och produktionen är modernt fläskig och snygg. Ibland tangerar bandet snarare grunge och hårdrock än ren punk och även om jag har svårt att hitta någonting originellt eller egensinnigt med Happy Trash Culture så ror de hem den båt de lagt ut på vågorna. Basliret manar på, uppnår svänget och driver skutan framåt Det låter mycket 90-tal om bandet, vilket kanske inte känns så jättekul idag, men för den som inte förätit sig på stuket när det begav sig, så finns det viss anledning att lyssna igenom Comparing The Comfort. Själv är jag rätt mätt på det här och tycker inte att det är så jättekul längre. Dessutom är det lite väl långt mellan de riktigt bra låtarna, vilket innebär att det blir en del tröttsam dödtid ibland. Riff och uppbyggnad fungerar i regel fint, framförande och produktion är som sagt proffsig, men Happy Trash Culture har svårare att skriva minnesvärda melodier. Den aggressiva skriksången blir också något ensidig. Mycket är redan uppnått i och med Comparing The Comfort, men bandet har en bit kvar att segla för att kännas riktigt betydelsefulla. Men låna dem ett öra, det rockar riktigt bra emellanåt.