Pär Hagström & Cirkus Transmopol – December Rose

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Strawberry Records, betyg: 8]

Ibland händer det att man stöter på de här riktigt udda skapelserna i vår herres så ofta förutsägbara flod av CD:skivor. Som Pär Hagström & Cirkus Transmopols album December Rose. Den här plattan passar inte riktigt in någonstans. Den får mig att tänka på Tom Waits, på nattliga nöjesfält, på Magnus Ugglas album Livets Teater, på Jobriath, på cirkus- och zigenarmusik, på Sparks, romantik, excentrisk pop och galenskap. Såväl musik som sång är teatralisk, dramatisk och passionerad. Låtarna är väldigt genomarbetade och varierade med starka melodier och här finns ett koncept, en historia med handling som berättas via texterna. Samtidigt kan man lätt lyfta ut en enskild låt ur helheten och få en snabbkick vid behov. Sången sköter Pär Hagström och Jenny Roos. Hagström har skrivit både texter och musik. Han spelar dessutom piano och Roos har förmåga att variera sin röst på alla möjliga vis. Bland instrumenten märks trombon, dragspel och fiol, förutom bas, gitarr, trummor och percussion. Det är således en organisk ljudbild som målar upp de färgstarka stämningar skivan bjuder på. Att lyssna till December Rose känns som att traska in i en annan, lite hemlig och gammalmodig värld där nästan vad som helst kan hända. Det är en fascinerande upplevelse, som att se en fantasifull film eller medverka i en dröm man inte vill vakna ur. För full effekt: lyssna sent på natten när inga andra intryck stör dig.