Waterdog – Laborieux Parcours

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Factory Road Records, betyg: 6]

Kan inte påminna mig om att ha hört Waterdog tidigare, men killarna har enligt egen utsago släppt två fullängdare och fyra EP:n under de nio år bandet existerat. Deras nya alster, Laborieux Parcours, är mastrad av Tomas Gabrielsson som tidigare jobbat med bland andra Wilmer X, KSMB, Johan Johanson och Lolita Pop. Waterdog har uppenbarligen självförtroende då de dessutom säger sig låta bättre än nämnda band. Det påståendet håller jag inte med om, men visst har även Waterdog sina kvaliteter. Dock är deras stuk svårplacerat. De lirar varken renodlad hårdrock, sleaze, pop eller 70-talsrock, men deras melodiösa alster har ingredienser från alla dessa håll. Ibland slår det mig att Waterdog lätt skulle kunna förvandlas till ett gothband också, om de ville. När Martin Ekelund sjunger mörkt känns han helt rätt för det stuket. Laborieux Parcours förblir istället en rockplatta i ett svårbestämt mellanskikt, vilket säkert kan vara både till för- och nackdel när man vill bredda sin publik. Hur som helst hörs det att de här killarna kan lira, sången är bra, många av melodierna är starka – ibland imponerande fantasifulla – och ger dessutom hitkänsla emellanåt. Men jag blir lite konfys av helheten. Vill Waterdog vara ett skitigt och farligt rockband eller ett snällare dito i mainstreamfåran? Det känns inte riktigt som att jyckarna har funnit sin plats, men de har definitivt kapacitet att bli större än de är nu. Ett mycket lovande band, helt enkelt.