Dead Guitars – Airplanes

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Echozone/ SPV, betyg: 5]

Peter Brough (12 Drummers Drumming) och Carlo van Putten (The Convent och White Rose Transmission) startade Dead Guitars, inkluderade Ralf Aussem i bandet och debuterade sedan med Airplanes. En platta vars låtar tuffar på i maklig takt. Musiken är rak, låter väldigt enkel och ger inte utrymme för så mycket mer än lugn sång, lätt drömska melodier och ett komp som flyter fram utan att ta några oväntade vägar. Trots en del hyfsade refränger har jag mycket svårt att känna mig engagerad i den här plattan.
Jag läste någonstans att texterna delvis handlar om relationer, men att de främst är samhällskritiska. Det är tämligen svårt att lyssna till Airplanes och höra någon ilska eller aggression över sakers tillstånd ute i världen. Den här mjuka popplattan såsar snarare fram som på valiumtabletter och opiumrök. Visst är den ibland lite småskön och behaglig, men den gör mig snarare sömnig än samhällsengagerad. Och i längden håller det inte. Det händer alldeles för lite – rent musikaliskt – i låtarna. Variationen från låt till låt är inte heller överväldigande. En skön mellotron förgyller vissa spår och en del melodier är snygga, men gör man sju, åtta minuter långa låtar krävs det uppfinningsrikedom. När ett debutalbum inte påvisar mer fantasi än så här ger inte Dead Guitars mycket hopp för framtiden.