(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
[album, Promising Records, betyg: 4]
Ett av mina sämsta skivinköp någonsin är Nils Eriksons andra album “Albert, tyfonen”. Då, för ett decennium sedan, var jag inne på visor och svensk pop och efter vad jag hade läst verkade Nils Erikson vara något för mig. Det var han inte. Plattan fick lämna min skivsamling lika snabbt som den kom dit.
Eriksons fjärde album är på engelska och är betydligt bättre. Musiken är rakare, mer lättillgänglig och känns inte lika överdrivet pretentiös. Fortfarande är det inget jag gillar, halvtråkig, soft, präktig vuxenpop med konstnärliga ambitioner kommer nog aldrig att bli min grej, men numera står jag ut med hans sällskap. Ett fall framåt alltså.