(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
[album, Labrador, betyg: 7]
Pelle Carlberg (tidigare i Edson) har en underfundig och subtil humor i sina smart formulerade texter som jag tror att många ofta missar. Det visade han inte minst i hämnden mot elaka recensenten Malena Rydell med låten “Go to hell, Miss Rydell” på förra soloskivan.
“I will phone you up and tell you I am dead” sjunger han i öppningsspåret “Pamplona” som är en klockren hit. En pampig historia med stora gester som i en rättvis värld borde tillfredställa skivbolagets krav på en hitlåt som han sjunger i sista låten (“hitsong, they say I need a hitsong”).
Efterföljande “I love you, you imbecile” har också hitkänsla en masse, men mer gitarrpoppigt och klassiskt indieaktigt.
“If I didn´t have bad luck, I´d have no luck at all” är ytterligare en snygg förmulering i tredje spåret “Crying all the way to the pawnshop”. Men kanske allra bäst är kanske “If I ever get happy my songs would start to suck, but If I ever get happy I wont give a fuck” som han sjunger i “I just called to say I love you”.
Bredvid de bra texterna finns även de andra klassiska Carlbergska attributen här. Urbrittiskt uttal, den typiska sångrösten, den mjukvuxenpoppiga musiken och de snygga melodierna. Det här är förmodligen det gladaste han gjort, plattan sprudlar av lycka och glädje. “Middleclass kid” med sin tjusiga refräng är ytterligare ett exempel på det.