Soft Cell – Demo Non Stop

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Some Bizarre, betyg: 7]

Innan Soft Cell slog igenom 1981 och kom att tillhöra tidserans stora brittiska synthpopband (tillsammans med bland andra Depeche Mode, Orchestral Manouvers In The Dark, Gary Numan och Visage) så spelade de in, tro det eller ej, demos som vilket annat källarband som helst. De två första av dessa inspelningar lät inte ett dugg som duon senare skulle komma att låta, vilket hörs tydligt på denna cd´s inledande låtar. Relativt fort fann de dock sin utpräglade stil och demovarianter av “Secret life” och “Say hello, wave goodbye”, som senare kom att hamna på debutalbumet finns också med här. Den här plattan är främst intressant för bandets hardcore-fans och de som av musikhistoriska skäl vill ha en bakgrund till Marc Almond och Dave Balls inledande förehavanden, men alla med en relation till bandet kan säkert roas av Demo Non Stop. Åtminstone periodvis. Här framgår det tydligt och klart hur de unga herrarna experimenterade med tämligen enkla medel, hur de sökte sig fram, lyckades och misslyckades. Mest förvånande är kanske de inspelningar som inte på något vis är poporienterade eller catchiga. Uppenbarligen hade det unga Soft Cell även en dragning åt det avantgardistiska. Ljudmässigt är den här plattan ingen höjdare. Inte heller låtmässigt, mer än med några få undantag. Men den är ett kul, intressant och givande tidsdokument. Ingen skiva man lär spela ofta, men nördigt nödvändig ändå, om ni fattar?