Zero Music Magazine Intervjuer, nyheter, artiklar, reportage och videos
(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, B & B Records, betyg: 4]
Nej tyvärr, det här fungerar inte för min del. Sonic Order Of Happiness säger själva i pressreleasen att de inte strävar efter att “skriva låtar som ska förändra världen eller texter som får ditt hjärta att blöda eller huvudet att snurra”. Det borde de kanske göra. Siktar man mot stjärnorna har man möjlighet att nå molnen. Siktar man lågt brukar det inte hända någonting. Och för mig som lyssnare händer det definitivt inte mycket när jag lyssnar på Foreversucker. Bandet låter som en indiepop/rock-grupp i mängden och även om de emellanåt fixar till en och annan tilltalande komposition, så är det alldeles för långa sträckor och djupa dalar mellan de fåtaliga bergstopparna.
Den enskilda låt som står ut mest och känns som pärlan i musslan heter “The sting”. Det är en cool och smårubbad, svängig sak med en oväntad refräng. Finge jag bestämma skulle den låten gärna få vara tio minuter lång. Dessvärre finns det ingenting annat på Foreversucker som tilltalar mig lika mycket. Dock bör ett par trevliga spår som de inledande “Hollow” och “Need me” också få ett omnämnande. Musikaliskt är det egentligen inget fel på Sonic Order Of Happiness. Jag har bara svårt för sångarens röst och bandets oförmåga att skriva tillräckligt många starka låtar. Plattan blir helt enkelt trist och intetsägande i det stora hela. Säkerligen finns det andra lyssnare där ute i ljuddjungeln som är av en helt annan åsikt.
