(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Firedoom Music, betyg: 6]
Här går det sakta som en snigel på motorvägen. Finska doommetal-bandet My Shameful är framme vid tredje fullängdaren och resultatet är en egensinnig historia. Sångaren Sami Rautio låter som att han sjunger samtidigt som någon kväver honom med en plastpåse över huvudet. Låtarna är melodiska, tunga och mörkt vemodiga. För att inte snacka om texterna som är totalt uppgivna, som utspelar sig sekunder innan det eviga mörkret där det inte finns någon form av ljusglimtar kvar. Det vete tusan om jag har hört en platta tidigare där varenda text är så totalt becksvart och hyper-negativ. Samtidigt sprider musiken och sången en närmast klaustrofobiskt pervers skräckfilmskänsla, men helt utan bloddrypande effekter och överdrifter. Kanske är det just därför The Return To Nothing framstår som så skrämmande.
My Shameful beskriver den undergång som inte ens kackerklackor, skorpioner och råttor överlever, en självmordisk tillvaro där hoppet är borta och allt som återstår är doomedagen.
En platta vars samtliga låtar går i slow motion riskerar dock alltid att bli enahanda i längden. Trots att My Shameful fascinerar så blir det för mycket när samma tempo hålls i spår efter spår. Variationerna är minimala och det är plattans största svaghet. Hade den där inledande snigeln fått lite fart hade den sluppit krossas. Nu klarade den sig inte ända fram.