(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)
[album, Telephone Records/ Bonnier Amigo, betyg: 7]
Första gången jag hörde den här plattan gick den närmast spårlöst förbi. Sedan dess har den gått varm i cd-spelaren. Är man inte uppmärksam på Grand Central Winter är det risk att man missar dem och det vore synd, för med väldigt enkla medel: traditionella instrument och sång, framför bandet sina lugna låtar. Många av dem kräver att man verkligen lyssnar intensivt.
Fyramannagruppen är svensk, spelar en extremt mjuk och finstämd countrypop (alternativt americana eller alternativcountry) som inte lämnar utrymme för vilda inslag, högljudda uttryck eller röj i någon form. Trummisen använder ofta vispar istället för vanliga trumpinnar, vilket säger en del, och låtarna är många gånger som innerliga viskningar.
Grand Central Winter utmärker sig egentligen inte det minsta, gör sig inte till på något vis, utan framför bara sina softa sånger i lugn och ro, som om de inte bryr sig om ifall någon lyssnar eller ej. Skivan känns väldigt modest på det viset. Ja, nästan ödmjuk.
Medlemmarna har tidigare spelat med Ane Brun och Eva Dahlgren med fler och på ett spår här medverkar Frida Snell. Att plocka ut enskilda låtar känns lite meningslöst, trots att vissa griper tag mer än andra, men jag vill ändå nämna favoriterna “Beauty everywhere” och “Tomorrow (Just like today)” för den som är nyfiken att lyssna in sig på vad detta handlar om.