Marble – Marble

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Massproduktion, betyg: 6]

Trevlig new wave, inte helt olika The Violent Femmes till stil och sound, men med kvinnlig sång ifrån Tove Harström på Marbles debut här. Sundsvallsgruppen består av lika många damer som herrar och Tove samt Mattias Boström är även engagerade i The Charm.
Det här debutalbumet är knappast nyskapande. Man skönjer lätt trådarna tillbaka till det sena 70-talets punk- och new wave scen, samt till dylika attraktioner under 80-talet. Men sämre rötter och förebilder kan man ha och när man som Marble får till en hel del charmiga låtar finns det ingen anledning att klaga.
Däremot hade det inte skadat med varken tuffare tag på sina håll eller större egensinne ibland. Men när låtar som “Johnny Johnny” – som helt enkelt måste handla om punkikonen Johnny Thunders -, “Rude boy” och “Europe kid” anländer till högtalarna är invändningarna återigen bortblåsta och musiken spelar, livet leker och Marble gör sina lyssnare glada. Missa förresten inte det naiva, dolda instrumentalspåret som gömts i slutet av plattan, för även om låten är en bagatell så är den rätt underhållande. Detsamma kan sägas om spår som inledande “Dye my hair”, “Danny Zuko” och avslutande “Judy says”. Nu är det bara att hålla tummarna för att Marble kan hålla – eller till och med höja – den här låtkvaliteten till nästa album.