Haiabusa – Haiabusa

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Hoija/Dist, betyg: 0]

Bandet lär komma ifrån Ödeshög och musiken låter så knastrigt fuzzig att man kan tro att högtalarmembranen är söndersparkade. Kalla det fuzzrock, stoner eller 70-tals hårdrock. Inget av det känns fel. Haiabusa är inne på samma grej som Asteroid, Blowback och Truckfighters. Skillnaden är bara att Haiabusa, i en låt som nästan tolv minuter långa “Yo! Pixis”, går till sådana bizarra överdrifter att man undrar om det är skämt eller allvar. Sedan har Haiabusa en torrare, rökigare och inte lika kraftfull produktion som Fuzzorama-banden heller, men det kan säkert åtgärdas framöver. Den här kultiga plattan bjuder däremot på en del riktigt fina låtar. Den lugna “Grains of sand” är ett exempel på en mycket lyckad överföring av 1971-rock till nutid. Även “Senhor Gusmao” återger smaken av mellanöl och “It is not healthy” får mig att minnas haschstinkande ungdomsgårdar och skäggiga hippies på Gärdesfesterna.
Black Sabbath brukar alltid nämnas i samband med den här typen av hårdrock, och även om Tony Iommis ande flaxar omkring någonstans över bandmedlemmarnas huvuden, känns det inte som att Haiabusa försöker återge deras sound och riff. De här killarna har hittat en annan, ofta boogie-svängig nisch, som ger dem egen personlighet och jag kan bara njutningsfullt retirera inför spår som “Sweet, “Thus spoketh candieking” och “Conquer and enslave”.