Hultsfred 06 – – Värmen fick alla på humör

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Jahnstedt)

Med stor skepsis packade årets Hultsfredsteam in sig i bilen och startade färden mot de småländska skogarna. Årets snackis innan avresan var festivalens dåliga line-up. Vi var helt överens om att detta måste vara den sämsta uppställningen festivalen haft på väldigt många år. Korns bortfall, och spekulationerna om att omskrivna Babyshambles skulle ställa in, gjorde saken än sämre för musiktörstande skribenter. Men ändå var det utsålt, vädret var på topp precis som vårt humör, och bättre skulle det bli.

Väl framme inser man snabbt att festival är så mycket mer än bara spelningar. Mat, nya vänner, gamla vänner, och festande kunde man plötsligt lägga lite mer tid på än vanligt. Men det mest positiva var ändå att man fick tid att upptäcka många nya band. I år hann vi nämligen med att bevaka Rookiescenen, och även de andra mindre scenerna, lite mer än vanligt. För att stå och hänga på Hawaii- eller Pampasscenen för att se svenska akter, som alla musikintresserade över 20 i förväg kan förutspå utgången av, kändes trist. Visst fick Kent, Timbuktu & Damn!, Dia Psalma och de andra blågula igång publiken och gör fantastiska insatser. Men detta gör bara känslan av att Hultsfredsfestivlen satsar på att dra till sig ungdomar som lika gärna kunde ha slagit upp sina tält och börjat festa på en ungdomscamping i Smögen.

I vilket fall var festivalen utsåld, vädret fantastiskt och då är Hultsfredsfestivalen en enorm upplevelse. Alla var glada och min och mina vänners skepsis var som bortblåst. Vi diggade istället till artister som vi på förhand dömt ut.

Torsdag
Dagen då Korn skulle ha spelat och Sverige hade ödesmatch i fotboll. Det blev som sagt bara fotboll, fotboll och fotboll. Men mitt i havtidsvilan, 200 meter från Hawaiiscenen, drar svenska Zeigeist igång på Rookiescenen och helt plötsligt glöms fotbollen bort för en stund. Detta var ett av de band jag verkligen kommer komma ihåg från årets festival. Frågar ni mig tror jag att den lilla massa som stod där och såg denna spelning såg något unikt. För det kan bara vara en tidsfråga innan detta band ligger högt på listorna. Senare på kvällen ser vi The Sounds samla väldigt mycket folk. De gör inget speciellt men publiken verkar gilla det de ser.

Fredag
Precis som torsdagen kretsar allt kring en sak den här dagen. I går fotboll, idag en skandalomsusad artist med namnet de flesta läst fler gången än Zlatans den gångna helgen, Pete Doherty. Efter att ha sprungit runt och sett lite på alla dessa spelningar som bjuds är det ändå denna spelning jag väntar på. Inte för att jag tror att det blir en fantastisk musikupplevelse, utan som de flesta andra undrar jag vad som kommer att hända. Kommer bandet överhuvudtaget? När tiden väl är inne blir det som väntat, inget band på plats. En funktionär kommer upp på scenen och meddelar att det ändå ska bli av, 02:30 blir den nya tiden. En timme senare har självklart publiken sjunkit till hälften mot vad den var en timme innan. Det börjar lugnt men det dröjer inte länge förrän sångaren attackerar några fotografer och efter några låtar kastar han en gitarr rakt ut bland publiken. Babyshambles belönar alla, som orkat med hela konserten och den långa väntan, med att avsluta med de båda singlarna “Albion” och “Fuck Forever”. När Pete Doherty sedan slagit sönder samtliga mikrofoner och kastat ut dem i publiken, kastar även övriga bandmedlemmar sina gitarrer och lämnar scenen. Då är det väldigt sent och de flesta är rejält trötta men troligen nöjda med att de orkat hålla sig vakna för att se detta klassiska gig. Någon större musikupplevelse är det inte men en spelning det självklarts pratas om dagen efter, och lång tid framöver.

Lördag
Ännu en dag med stekande sol. Många var nog dem som var rejält trötta och inte fick någon sömn i sina varma tält. Men när dagen kom igång blev det allsång med hjälp av Henrik Berggren från Broder Daniel. Nästan samtidigt stod ett av årets stjärnskott, Firefox AK på Stora Dansbanan. Hon gör en fantastisk spelning som gör mig berörd och troligen såg hennes make Rasmus Kellerman hennes spelning. Han var nämligen på ett strålande humör när hans Tiger Lou gjorde sin kanske största spelning hittills i karriären, och de gjorde det bra. Senare på kvällen var det dags för dagens snackis, Kents exklusiva spelning. I helikopter anlände de och kostymklädda klev de upp på scenen. Till en början var det inte så märkvärdigt för oss som sett bandet ett antal gånger, men det tar sig. Upp på scenen kliver bandets manager Martin Roos som var en av originalmedlemmarna i bandet. Detta fick nog de riktigt gamla fansen och musikbranschfolket att minnas tillbaka, en kul upplevelse för dem. Frågan är dock om alla nya fans hade lika stor behållning av det. Men stort och unikt var det och den utlovade exklusiva spelningen håller vad den lovade. “Blå Jeans” är som vanligt mäktig på slutet och “747” gör att man nästan blir tårögd. Under extranumret blir det barnkör och karaoke för publiken, med texten rullande på storbildsskärmarna.

Trots skepsisen blir årets festival värd att minnas för:
Utsålt
Vädret
Fredrik Ljungbergs mål!
Smålandsrullarna
Babyshambles tokerier
Zeigeist troliga genombrott
Kents räddning av den dåliga line-upen.

Om Webbmaster

Kolla även

Emmon

Emmon följer upp succén – Idag släpps nya singeln “Dark”!

  Emmon (alias Emma Nylén) senaste album Recon har hyllats med lysande recensioner. Dessutom har albumet …