Heavy Trash – Heavy Trash

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Crunchy Frog/Bonnier Amigo, betyg: 0]

Det löper en röd tråd från Jerry Lee Lewis, Gene Vincent och Buddy Holly över till Stray Cats, Suicide och The Cramps. Tråden har fortsatt in i 2000-talet till The Kills och Heavy Trash. Den sistnämnda konstellationen består av Jon Spencer (Blues Explosion) och Matt Verta-Ray (Speedball Baby). Dessa herrar, i sina svarta Elvis-frisyrer, jobbar hårt för att smutsa ner och infoga Nick Caves mörka, destruktiva värld i 50-talets rockabilly-himmel.
Här lever fortfarande twang-gitarrerna, treackords-rock n rollen och den klassiska läderpajen förblir högsta rebellmodé. Marilyn Monroe och Jane Mansfield är gudinnor, James Dean-filmerna visas på biograferna och västernfilmer körs på svartvit tv. Under tiden, i den stinkande sommarnattens feberheta mörka gränder begås mord och sexuella övergrepp bland soptunnorna. Vad David Lynch gjorde med filmmusiken till Twin Peaks gör Heavy Trash med sina influenser från ett blomstrande och rikt USA. Med influenserna från en era då glänsande krom och sprillans bevingade fordon gled omkring på gatorna som futuristiska drakar av stål. Då ungdomen hånglade i baksäten på drive-in biograferna i landet och gick i kyrkan på söndagarna. Men det här är inte Grease och oskuldsfull tonårskärlek. Det här är uppfläkta lår, trasiga trosor, desperation, kåthet och ond, bråd död. Det är spritstinkande andedräkter, brülcreme i håret och boots som krossar struphuvuden. Det här är Heavy Trash.