Ebon Tale – Paradigm 3

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Gästskribent )

[album, Dusklight Records, betyg: 0]

Svenska rocktrion Ebon Tale släpper fullängdsdebuten på eget bolag, som det anstår ett riktigt indie-band. En 9-spårs cd producerad av bandet själva, som inleds med knäckande respektlösa “On display”. Ebon Tale skiter i charmkursernas abc och kör redan från start så det ryker med ett gitarrmanglande instrumentalt intro på närmare 5 minuter innan Frida Franzéns röst levererar versen. Inget tjafs, underbart! Sen fortsätter det med White Stripesdunkande trummor parat med tungsint bas och envetet larmande gitarrer i tjusiga “Don Quijote” på ett uppfriskande eget sätt. Ebon Tale påminner i vissa stunder om gamla avsomnade Salt, och faktiskt även ledstjärnan Nina Ramsbys efterföljande projekt Grand Tone Music i de lugnare passagerna. Ebon Tale har samma egensinniga lågmälda energi och självsäkra melodibygge. “The only version” är en av mina favoritlåtar på plattan, med textraden “when you hit with your guitar I could’t help but fall” som jag inte kan annat än skriva under på. Jag gillar Ebon Tale, de har en skönt laid-back stil, de är allt annat än reklambyrå-pretto, de är rakt på. Till nästa platta hoppas jag att de vågar döda fler darlings, och dessutom jobbar mera på produktionen. Pianoballaden “In fact” är ett exempel på en darling som inte känns helt färdig, döda eller utveckla är mitt råd. “Enough” däremot är en klockren rocklåt, med en doft av U2s “Where the streets have no name”. Avslutande instrumentalspåret “Maria” tycker jag bör avnjutas i sammetsfåtöljen en gråmulen söndag när musik är det enda du orkar med, den passar fint då. Ebon Tale är bra som de är, men de kommer att bli ännu bättre, det är jag rätt säker på. Kyss!

Recenserad av: Susanna Arolin

Om Webbmaster

Kolla även

Melotron – Sverigeaktuella tyskar med nytt album på gång

De har en tjugofemårig karriär bakom sig och har nått beundransvärda framgångar med sin melodiösa …