Monday , October 26 2020

Alexkid – Gillar både mjukt och hårt

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Duvander)

På franska bolaget F Communications återfinns många spännande artister. En del har varit med länge och är etablerade namn, som Laurent Garnier och Jori Hulkkonen, medan andra är mindre kända för den svenska publiken. Ett bra exempel på det senare är just Alexkid. Ett musikaliskt underbarn som Zero fick chansen att ställa ett par snabba frågor till.

Alexkid är förvisso fransman från födsel, men är uppväxt på Balearerna (han har en spansk mor) där han spenderade mycket tid på stränderna men minst lika mycket med att lyssna på musik i sin mosters skivaffär. Under första halvan av åttiotalet flyttade han tillbaka till Paris, lärde sig spela gitarr och läsa noter. Hans intresse sträckte sig redan då även till ren ljudmanipulation.
– När jag hittat en skön serie ackord såg jag samtidigt på hur jag kunde ändra dess känsla genom att experimentera med frekvenser och effekter.
Redan på gymnasietiden arrangerade han sedan konserter och blev medlem i ett antal punk- och funkband, men början på nittiotalet medförde att han upptäckte elektronisk musik och rollen som dj. 97 skrev han kontrakt med F Communications, för vilka han nu släpper sitt andra album (recenseras på annan plats i detta nummer). I bagaget ligger också en hel uppsättning maxisinglar och remixar åt kändisar som Suzanne Vega och George Michael likaväl som en mängd mixar åt mindre känt folk. Vilket mer eller mindre för oss till dagens datum och underlaget för vår intervju.

En fara med att använda så många gästartister som du gör på Mint måste ju vara att det är svårt att sätta ihop en live-föreställning?
– Det finns redan en sådan, sedan september faktiskt. Vi har kört ungefär 15 konserter och det fungerar fantastiskt. Vi har själva jätteroligt och det verkar smitta av sig på publiken. “Vi” betyder då hela bandet: Lissette Alea sjunger, Phillippe Monrose sköter slagverken, Dj Seep scratchar och kör syntar och effekter och så jag själv på syntar, effekter och faktiskt lite skivspelare också. Det är en blandning av ett “sound system”, elektroniskt liveband och ett “normalt” band, ganska rock'n'roll och mycket effektivt.

På plattan är det en väldigt blandad uppsättning av akustiska och digitala instrument, hur ser det ut i studion egentligen, vilka instrument används?
– Jag använder Reason och Protools på Macintosh. MPC och SP1200, jag gillar både mjukt och hårt men Reason och Protools är kärnan.

Känner du inte för att testa på laptop-revolutionen och köra en hel föreställning själv som många av dagens electronica-artister?
– Sånt är såå tråkigt, vem bryr sig om att se någon göra en show från bakom sin datorskärm? Var finns risktagandet och var finns det roliga? Då lyssnar jag hellre på en dj. Jag har laptop med mig live, men inte bara det och jag sätter mig medvetet i en situation där den kanske inte fungerar… fel kan uppstå, det är det roliga med alltihop… Sedan är det bara så fantastiskt att ha ett levande band som spelar låtarna. Att kommunicera med sina kollegor och verkligen spela Live och inte bara köra från sequencern.

Vad var tanken bakom att göra Alexkids logotyp med CocaColas typsnitt?
– Egentligen ingen, jag bara gillar det typsnittet. Sen tyckte jag såklart det var passande med “enjoy Alexkid”, säger han med ett litet skratt.

Om Webbmaster

Kolla även

Den där killen – samhällskritik i ett elektroniskt popformat

Klurig elektronisk pop på skånska. Genomtänkta samhällskritiska texter och blinkningar till både Nitzer Ebb, Talk …