Orange Crunch – I Wanna Go Home

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Pelle Olofsson)

[ep, Dead Frog Records, betyg: -]

Titelspåret är så bra att jag nästan trillar av stolen. Med enkla medel lyckas Orange Crunch skapa någon slags gitarrpop som är personlig, vital och avslappnad, men knappast viljelös. Det beror mycket på sångerskan Bea Perssons egensinniga stämma och den Martin Hannett-doftande produktionen. Med andra ord läggs ribban högt redan från start.

Resten av ep:n präglas av att den drar åt två håll, som jag för enkelhetens skull kallar för Echobelly respektive Lambretta. Dessvärre hamnar Orange Crunch alldeles för ofta i Lambrettalandet, vilket är mest tydligt i “Good Girl”. Den enda låten som håller samma standard som “I Wanna Go Home” är avslutande “Spacerocket”, där Echobellyinfluenserna tillåts härja fritt.

Det bestående intrycket är att Orange Crunch kan mycket bättre än så här. Att de är värda mer än att bli kallade för JC-rock och försvinna från det kollektiva medvetandet snabbare än din mamma hinner säga The Sounds. Så jag håller tummarna och ser fram emot vad Orange Crunch ska hitta på nästa gång.