Delerium – Poem

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Petter Duvander)

[album, Nettwerk, betyg: -]

När Delerium släppte sitt album Semantic spaces hittade de guldet vid slutet av regnbågen och det krävdes knappast en Einstein för att höra att de bara förfinade samma recept på uppföljaren Karma. De blandade samplade gregorianska körer med softa elektroniska ljudmattor och enstaka kvinnliga vokala insatser. Resultatet var underbart genreöverskridande, avslappnande musik, med meningsfränder i artister som Dead Can Dance och Enigma (nåja) med flera. Nu har nästan fyra år gått, Rhys Fulber har hoppat av och ersatts av Chris Peterson och de inlånade vokalisterna blivit steget mindre namnkunniga än på nämnda Karma, och ändå är detta en fullpoängare så det ryker om det. Stilen har visserligen inte förändrats nämnvärt den här gången heller, det finns fortfarande gott om samplade urskogsbefolkningar, men produktionen har genomgått en märkbar förbättring, det finns betydligt fler “äkta” akustiska instrument och maffiga körer, och även om man ibland kan känna att skivan är aningen mer slätstruken än föregångaren så tas man snabbt ur den villfarelsen när man hör underbara Terra Firma eller Fallen Icons med flera supersköna spår. Ett experiment som fungerar som ett tydligt trendbrott är att man på Daylight till och med tillåts höra en manlig ledstämma för första gången.

Att ni ska köpa det här är en fullkomlig självklarhet, försök dessutom hitta den begränsade upplagan med en bonus-singel, så får ni två bonusspår från Poem-inspelningarna samt två sprillans färska dansmixar på gamla Silence (av Airscape) och, glädjande nog, genombrottslåten Flowers Become Screens (komplett underbar mix av Deepsky).