Gungfly – Please, Be Quiet

(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Robert Ryttman)

[album, Gungfly Productions / Progress Records, betyg: 8]

En skön rymdvarelse pryder omslaget till Beardfish-mannen Rikard Sjöbloms debutalbum som soloartist. När jag såg vem som låg bakom det märkliga namnet Gungfly fick jag brått att sätta på plattan och sedan dess har den ljudit mellan väggarna mer än en gång. Rikard är en ung och mycket skicklig multiinstrumentalist från Gävle, han är en finfin sångare och kompositör, som i väldigt många spår här framför samtliga instrument helt själv. Musiken kan väl bäst beskrivas som progig pop eller popig prog, men oavsett vad man föredrar att kalla hybriden så handlar det om kvalitetsmusik med fina melodier och utrymme för såväl jazz, folk, rock, soulpop och partier som påminner om klassisk konstmusik. Men framförallt är det låtar. Bra, sköna, relativt lättillgängliga låtar som är enkla nog att ta till sig fort och tillräckligt avancerade för att man inte ska tröttna i brådrasket. Please, Be Quiet är inspelad mellan 2005 och 2008. Bland medmusikanterna märks folk från Bootcut, Teo Bolero och Beardfish. Vill du ha en spännande upplevelse så ge de här femton låtarna en chans. Har du hört den ena kan du inte förutspå nästa, såvida du inte är lika synsk som pojken i The Shining, men jag betvivlar starkt att du blir besviken på vad du får höra. I alla fall om du har en hum om vad Sjöblom åstadkommit tidigare. Visst kan det bli så att progfolket tycker att detta är för popigt och att popfolket anser det vara för progigt, men seriöst: jag tror faktiskt inte det.