(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Sven Eklöv)
Damon Albarn följer nu upp det första släppet på sitt egna bolag med kulturhistoriskt intressant musik gjord i London men med rötterna i Jamaica
London Is The Place For Me, Trinidadian Calypso In London 1950-1956
Eftersom det tidigare varit nästintill obefintligt med samlingsskivor med Calypso är denna samling mycket välkommen. För detta är roten till all modern musik från Jamaica.
Visserligen är allt inspelat i London, men de medverkande är de största artisterna inom calypson som i slutet på 40-talet hade emigrerat till England.
När dessa artister med Lord Kitchener och Lord Beginner som största namn började spela calypson ute på ställen i London bröt de ny mark. För det var första gången svart musik som inte var baserad på jazzen spelades ute.
Texterna är också väldigt intressanta, då de är en intressant tidsdokumentation över hur livet var för dessa invandrare. Bland ämnena hittar vi bl.a. berättelser om hyrestanter, äktenskap med vita och rasism
Men även aktuella händelser avhandlas, t.ex. gör Young Tiger ” The Coronation ” där han på strax över två minuter ger en utförlig beskrivning över drottningens kröning. På dessa futtiga minuter hinner han inte bara berätta vilka som ingick i paraden, utan även hur drottningen var klädd.
Det finns vissa plattor man bara bör ha hemma om man lyssnar på en viss musik. Och oavsett vilken typ av svart musik man lyssnar på är detta en sådan skiva, vilken får en stark femma i betyg.
Watch How The People Dancing Unity Sounds From The London Dancehall 1986- 1989
En stor tradition på Jamaica vilken har spritt sig över nästan hela världen är soundsystems, har i Sverige har vi t.ex. flera stycken.
Denna samling är precis lika intressant som den tidigare för här får vi en bunt låtar från Unity Hi- Power. Vilka var pionjärer inom denna genre i London på den tiden.
På plattan får vi höra hur reggaen växer och övergår till ragga. Man kan också höra hur det som senare skulle bli house och hip-hop ligger och bubblar under ytan.
Även om soundet på låtarna kan låta lite tunt jämfört med dagens låtar. Ska man komma ihåg att killarna som gjorde detta inte hade någon svindyr studioutrustning utan endast en gammal Casiosynt till sin hjälp. Vilket gör att man imponeras över slutresultatet.
Även här medföljer det ett tjockt och läsvärt texthäfte som berättar hela historien bakom soundsystemet.
Även denna platta får en femma i betyg och jag rekommenderar alla med ett intresse i musiken att omedelbart införskaffa plattan.
Damon Albarn har nu släppt tre oerhört intressanta plattor på sitt bolag, och jag längtar redan efter nästa släpp.