(Från Zero Magazine-arkivet. Ursprunglig skribent: Tobias Pettersson)
För tillfället befinner sig Pär Wiksten, den gamla Wannadies-sångaren, ute på turné med Amanda Jensen. Han skrev några av låtarna till “Idol”-tvåans debutplatta som kom tidigare i år och nu följer han med henne som gitarrist under hennes höstturné. Dessutom är han aktuell med Edith Backlund, som har släppt sin nya singel “Amen” från albumet “Death by Honey”. En skiva som herr Wiksten också i högsta grad varit delaktig i.
Mitt i allt detta fyller hans eget band, The Wannadies, 20 år. Närmare bestämt den 12 november. Det var nämligen datumet då gruppen gjorde sin första spelning hemma i Skellefteå, på en stödgala för Sandinisterna. Det ska firas med lite nytt material, vilket blir det första livstecknet i skivform sedan bandets senaste platta “Before and after” som kom 2002. En EP var planerad att släppas lagom till jubileet, men på grund av skivbolagsstrul (känner vi igen det när det gäller Wannadies?) har den flyttats fram till början av 2009 istället. Skivan kommer att innehålla några låtar som har spelats in efter att Wannadies “pausade”.
Det är så Pär Wiksten beskriver det – som en “paus” – när jag pratar med honom under Amanda-turnéns stopp i Linköping. För honom är det ingen tvekan om att bandet fortfarande existerar, och förmodligen alltid kommer att göra det. Wiksten menar nämligen att Wannadies är ett band av “kompisar” istället för ett band av “musiker”
– Vi är en familj. Vi kommer att spela om vi känner för det, men vi kommer inte att ta över världen igen, säger han och fortsätter:
– Men man vet aldrig. En låt som man bus-släpper kanske tokslår…
Och kanske kan det bli några spelningar framöver, om det dyker upp rätt förfrågningar och om bandet får det att låta bra.
– Vi har diskussioner i bandet om hur mycket man måste repa för att vara bäst, för ska vi spela vill vi vara bäst.
Och har man en gång vant sig vid de stora scenerna kan det vara svårt att börja om i mindre skala igen.
– Jag orkar inte spela på jazzcaféer för sju personer. Det var nog en av anledningarna att jag hoppade med Amanda. Hon har det där flytet, hon har sålt guldskiva och blev utnämnd till sommarens turnédrottning.
Dessutom har verkligheten gjort sig påmind i Wannadies-medlemmarnas liv. Som nyblivna småbarnsföräldrar är det svårare att erövra världen, och så bor man dessutom på skilda håll. Gitarristen Stefan Schönfeldt jobbar på en ungdomsgård i Skellefteå, trummisen Erik Dahlgren är lärare i Umeå och de andra tre, Pär Wiksten, keyboardisten Kristina Bergmark och Fredrik Schönfeldt, de “äventyrliga” som också bodde i London ett tag, huserar nu i Stockholm. Pär och Kristina, som är ett par sedan många år, har fått dottern Elsa och det var en av anledningarna att man flyttade tillbaka till Stockholm och Sverige. Och Pär trivs med papparollen.
– Det är härligt. Hade jag vetat om tidigare hur gött det är hade jag satt igång med det tidigare.
Har han tid att ta paus från rollen som familjefar får Pär Wiksten gärna skriva fler Wannadieslåtar. Att det kommer en EP är strålande nyheter för oss fans, men vi är giriga. Nu när vi fått detta livstecken vill vi bara ha mer av The Wannadies.