The Refusers – Freedom Fighter

Nämner man politisk musik ligger det nära till hands att tänka punk eller progg, åtminstone för en svensk, men The Refusers med Michael Belkin i spetsen har hittat andra vägar för att förmedla sitt budskap. Freedom Fighter är en melodiös new wave-platta framförallt.

Michael Belkin har själv jobbat på Wall Street, som han här attackerar och kritiserar öppet i ”Clown show”. Han ger sig även på USA:s ledande styre av idag, talar för den maktlösa amerikanska populationen och går till angrepp mot rasism, polisbrutalitet, Amerikas allt sämre fungerande sjukvårdssystem, läkemedelsindustrin, propagandan och medias lögner för att tysta folket. Han förmedlar åsikter som Donald Trump och Ted Nugent aldrig någonsin kommer hålla med honom om. Men han gör det inte till någon aggressiv musik. Visst, det är rock ibland, mest pop, det finns spår av soul här och var, hela tiden en påtaglig känsla av new wave samt reggae i ”Truth is Treason” och ”My body, my choice”. Men det blir aldrig någon skitig punkrock eller melodilös metal av det hela. Tvärtom vinnlägger sig The Refusers om att förse varenda låt med tydliga melodier och emellanåt dominerar nästan orglar och blås över gitarriff och trummor. I glatt stompiga ”Troublemaker” som avslutar den lite över halvtimmen långa plattan är t.o.m en steel guitar huvudinstrument. Det här är intelligent krigsföring mot det rådande politiska läget i landet, rakt på sak och ärligt textmässigt, men inte alls så våldsamt som konvolutbilden gör gällande där Belkin bekämpar det månghövdade monstret med sin elektriska gitarr. När jag hör Freedom Fighter finns det ingenting jag kan referera plattan till mer än 70- och 80-talets popiga new wave. Och faktum är att musiken står bra på egna ben, så även den politiskt ointresserade kan njuta av de här låtarna, på samma sätt som en okristen fan som jag kan gilla en och annan gospel, bara den svänger bra.