Zeros Ernst Adamsson Borg tog pulsen på sydamerikanskt punkiga Sudakistan inför gruppens spelning på Roskildefestivalen.
Band från Stockholm tenderar att antingen röra sig inom genrerna indierock, punk eller någon form av elektronisk dansant pop. Men bandet Sudakistan utgör undantaget och hamnar genremässigt i en sorts sydamerikansk punk-rock ’n’ roll med ylande gitarrer och ett smattrande batteri av både bongotrummor och konventionella trummor. Debutalbumet kom mot slutet av 2015 och bandet har sedan dess hyllats både i svensk och internationell press. Nu har det även blivit dags att inta en av världens mest renommerade festivaler, nämligen Roskilde i Danmark. Zero hade möjlighet att ställa några frågor till bandets basist, Maikel Gonzalez, inför denna spelning som går av stapeln på måndag den 27 juni.
Hur känns det att få åka till en av världens största festivaler och spela?
– Det känns bra! Jag har själv inte varit på Roskilde, men har hört så mycket om det. Jag tror att vi mest kommer att inse hur det känns när vi väl är där…
Vad i er musik tror ni tilltalar publiken?
– Jag tror att det känns rätt exotiskt för folk att ett gäng sydamerikaner (och en svensk) för oväsen i Stockholm. Folk säger ofta: “Wow, congas gör så stor skillnad!” För oss är det väldigt speciellt eftersom vi aldrig följt en viss genre. Vi bara blandar vad vi känner för att spela och nu följer vi det vi har skapat, vilket är “Sudakistan weirdness“.
Vad är den största skillnaden mellan att, som nu, vara en del av en festival snarare än att vara besökare, tycker ni?
– Den största skillnaden är att när jag är besökare försöker jag se så många band jag kan och jag är mer medveten om vad som händer, men när jag är en del av det så blir jag väldigt distraherad och bara fokuserar på vår spelning. Jag gillar atmosfären men är samtidigt frånvarande, haha.
Ni har fått fina recensioner på er platta och har en växande publik. Hur mycket tror ni er spelning på Roskilde kommer att påverka er karriärmässigt?
– Svårt att säga. Det är många stora namn, så folk fokuserar ju på dem, men många vänner har sagt att det bästa på festivalen är de första dagarna när folk är mer intresserade av att se nya band och inte lika bakfulla dag efter dag. Förhoppningsvis kommer det mycket folk till vår spelning. Vi ger allt, haha! Vi har pratat om Roskilde sedan vi fick reda på att vi skulle få spela där.
Sist men inte minst. Vad har ni packat i ryggsäcken för att överleva Danmark?
– Jag har inte packat än, men kanske massor av tonfisk och makrill på burk?