Jan Boholm feat. Melahti – Festernas Tid Är Förbi

Jan Boholm har tillsammans med Kettil Medelius och Ingemar Lahti (= Melahti) och ett gäng gästande musikanter skapat ett riktigt fint album där visa, pop och rock samt svenska texter gift sig. Festernas Tid Är Förbi heter alstret, och nej, det är inte så deprimerande som titeln antyder.

Gillar man artister som Ola Magnell, John Holm, Kjell Höglund och Thorsten Flinck så kan Festernas Tid Är Förbi mycket väl passa in i skivsamlingen. Inte för att Jan Boholm låter som en kopia av någon av dessa, men hans musik rör sig i ungefär samma sfär. Texterna är delvis samhällskritiska, delvis tillbakablickande och nutidsorienterade samtidigt, men inte agitatoriska som de kunde vara inom den gamla proggrörelsen eller som punken ofta är än idag. Här dominerar i stället filosofiska och existentiella funderingar. Skivan inleds med titelspåret som kanske framstår som deprimerande men låten är fin och jag tolkar texten som att den beskriver det oundvikliga åldrandet snarare än uppgivenhet. I ”100 år” börjar det svänga, mjukt och skönt, dansant och med en text som säger en hel del om politiken och de människor av idag som vill tillbaka till det förgångna. Inget parti namnges, men fattar man så fattar man. En bit längre in på första skivsidan dyker ”Förtvivlan/ förhoppning” upp. I den rockas det mörkare, Boholm sjunger nästan hotfullt viskande vilket tillsammans med den skönt gungande musiken gör låten spännande och omöjlig att inte ta till sig. Jag tycker att denna låt är en av plattans allra bästa spår. Det enda som är synd med den är att den tar slut. Min andra stora favorit på plattan är ”Den gamla tiden (man kan inte ha hjälm jämt)” som handlar om minnen, förändring, livets gång, samt viljan och motståndet till att ge upp och lämna in. Låten är baserad på ett superskönt komp, har snygg refräng och orgel. Visst kan man uppfatta den som deppig på sätt och vis, men jag föredrar att se det positiva i texten. Det finns många andra väldigt lyckade och tänkvärda låtar på Festernas Tid Är Förbi också, som exempelvis ”Sällsam vild koloss”, ”Vi såg det komma” och avslutande ”Så länge du förmår”. Det är bara att välja och vraka, allt efter smak och behag.