BLIZZ – debuterar med suggestivt vemod

För Helsingborgsbandet BLIZZ är det egna uttrycket viktigare än att ständigt hålla sig aktuella. Men vägen till det nuvarande soundet har varit både tidskrävande och frustrerande. Vi pratade med Marcus Lantz och Christian Liedholm Hartmann om hur en enda låt om villkorslös kärlek räddade deras framtid.

Hej, Marcus och Christian! Hur föddes idén till BLIZZ och hur utvecklades bandet?
– Vi har under årens lopp rört oss från vårt ursprungliga mer elektroniska och syntbaserade sound mot ett mer “organiskt” uttryck med akustiska instrument och allt större arrangemang. Detta blev till sist ett monster vi inte kunde hantera. Vi hamnade i lite av ett ingenmansland och upptäckte att vi inte längre visste vad vi kände för de färdiga produktionerna. Vi var helt enkelt lite vilse. En av våra låtar, ”My Mother’s Love”, hade dock ett annat uttryck än resten av materialet och vi bestämde oss för att inte försöka få den att passa in, utan att istället gå i en riktning vi tyckte passade låten. Detta medförde att vi fick tillbaka skaparglädjen och ur detta föddes snabbt fler låtidéer, varpå allt material för det tidigare projektet skrotades och vi började på ny kula med BLIZZ. 

Om ni skulle beskriva er musik med tre ord: vilka blir det?
– Vemodig, suggestiv och ”ohittig”.

Vilka är era största musikaliska influenser?
– Nick Cave and the Bad Seeds, PJ Harvey och Nina Simone.

Vad handlar ”My Mother’s Love” om?
– Villkorslös kärlek. Den började med en akustisk gitarr, men fick ganska snabbt fokus kring pianot.

Ni har tidigare berättat att skapandeprocessen förlöper långsamt, eftersom ni anser att ett eget uttryck är viktigare än en frekvent produktion. Kan ni utveckla resonemanget?
– Det handlar mest om att vi inte har velat släppa musik bara för sakens skull. För oss har det alltid varit viktigare att känna att vi verkligen är nöjda med resultatet än att ge ut något vi känner låter “okej”, bara för att hålla oss aktuella. Sedan finns det säkert en del prestationsångest och tvivel på den egna förmågan som spökar. Vårt mål har varit att låta lika bra som våra influenser, hur orealistiskt det än må vara med tanke på våra förutsättningar. Det underlättar inte heller när man står för hela skapandeprocessen själva och varken är skolade eller virtuosa musiker, mixare eller producenter. Det blir helt enkelt en både tidskrävande och ofta frustrerande process. Ett sätt att hantera detta blev att istället jobba på ett säreget uttryck och försöka sluta jämföra sig med influenser och givna ramar. Då visade det sig att det faktiskt gick att färdigställa låtar.

Vad vill ni att lyssnarna ska känna i kroppen när de hör BLIZZ för första gången?
– ”Det här var ju ändå inte så dåligt!”. Kort sagt hoppas vi väcka känslor.

Vad har ni på gång den närmsta tiden och var ser ni BLIZZ om tre år?
– Vi kommer att fortsätta släppa enstaka låtar under året, förhoppningsvis blir det 3-4 stycken. Längre fram är det inte otänkbart att vi fortfarande sitter och gör musik i marginalen.