Betyg - 6
6
Americana med mjukt poppigt anslag och personliga texter.
Kate McDonnell har antingen skrivit låtarna till den här plattan själv eller tillsammans med väninnan Anne Lindley. Trapeze innehåller 14 spår, lite för många för att hålla hela vägen, men de är väl sjungna och fint framförda även musikaliskt.
Trapeze är Kate McDonnells sjätte skiva och den har tagit henne och medförfattaren Anne Lindley tre år att skriva och producera. Texterna finns tryckta i cd-konvolutet som är uppvikbart och handlar om allt från hoppfullhet och livets mening till nystarter, förluster och gränsöverskridanden. Musikaliskt kompas McDonnell – som sjunger och lirar el- och akustiska gitarrer – av trummisen Sam Zucchini, basisten James Gascoyne och multiinstrumentalisten samt skivans producent Jimi Woodul. Musikaliskt får man väl – lite svävande – kalla detta americana, och som ni vet kan sådan låta väldigt olika. I McDonnells fall är den rätt poppig med lite folk i mixen, och lätt att ta till sig utan att kännas simpel eller banal. Istället finns här flera lager att upptäcka. Lyssna bara på anti-vapenlåten ”Step right up”, den första sången på plattan som lämnade ett bestående minne hos mig, men missa inte heller den försiktiga men vackra balladen ”Madeleine” eller snyggt melodiösa ”Nowhere to go”. Den inledande ”Pretty good day” och titelspåret är inte heller tokiga, tvärtom. Några spår här och var känns dock som utfyllnad i jämförelse med de nyss nämnda, men å andra sidan, musik är en smaksak och det är ju inte omöjligt att ni hittar andra favoritspår än mina. Trapeze består i alla fall av ett fint hantverk, proffsigt utfört och innerligt framställt, så jag hoppas att Kate McDonnell får den framgång hon förtjänar med det här albumet.