Andrew Calhoun – Different Now

Sugen på något nytt och fräscht? Då kan ni hoppa över Andrew Calhoun, hans cd Different Now, och den här recensionen. Merparten av materialet spelades in i ett 45 minuters transtillstånd för 45 år sedan, enligt sångarens egna ord i konvolutet.

 Sex av låtarna är dock inspelade för första gången, och delar av det gamla materialet har Calhoun lagt till eller förändrat ord och delar av. Vad som är vad spelar mindre roll. Den stora frågan är varför han delar med sig av det här materialet till allmänheten över huvud taget? Jag förstår om han hade lirat in plattan och gett bort till barn och barnbarn, för dem hade säkert Different Now varit en klenod och ett jättefint minne. Men för mig är det här bara en äldre man som sjunger med trött röst till akustisk gitarr – en del andra instrument och lite körsång förekommer på sina ställen – och som dessutom har pressat in alldeles för många sånger på plattan. Tjugo stycken är låtarna och några höjdpunkter kan jag inte påstå att jag har upptäckt här, trots ett flertal lyssningar. Jag har verkligen ingenting emot att musiker, sångare och artister åldras och fortsätter att göra musik till dödsdagar. Många har gjort fantastiska plattor på sin ålders höst, Johnny Cash och Loretta Lynn är bara två exempel inom countrygenren som jag kommer på direkt, men Andrew Calhoun med sina mestadels akustiska visor kommer inte i närheten av sådan storslagenhet. Det enda som känns modernt med den här plattan är konvolutbilden. Det sägs att det är bra för barn att ha det tråkigt ibland, låt dem lyssna på Different Now så kommer de jubla efteråt. Det gör jag och jag är inte ens ung.