Betyg - 8
8
Spruckna rockgitarrer, oväntade vändningar, snygga refränger och ös.
Mando Diaos nyförvärv Boblikov´s Magical World baserar sig likt en serietidning på den fiktiva figuren Boblikov, en liten djävul de flesta av oss har inombords, som kommer fram ibland och skapar kaos, gör rackartyg och kanske inte menar direkt illa, men manipulerar för egen vinnings skull.
Boblikov´s Magical World är till stor del en skitigt rockig platta med punkattityd. Dock glömmer den varken bort att ha melodier eller tydliga refränger och när Mando Diao rockar svängar de samtidigt, vilket ju inte alla band gör. Det är nästan så man tror att högtalarna ska spricka emellanåt när soundet är som mest fuzzat brutalt och effekten ger hela albumet en skön identitet. Samtidigt finns här förstås mer poporienterade spår, men också en fullkomligt genialt mångsidig garagerockare kallad ”Primal Call”. På under tre minuter är det som att killarna framfört tre, fyra låtar och fått dem att enas till en. Lysande. Genomgående är dessvärre låtarna här korta – många gånger hade de fått bre ut sig mer, tycker jag – och cd:n består bara av tio spår, så även speltiden som helhet är kort. Längsta låten är dock den sista, titulerad ”Loner”. Den påminner i stilen om en tyngre, smutsigare och skruvad Bruce Springsteens ”I´m On Fire”, men utan att vara en kopia av Boss-låten. Som avslut på cd:n är den utmärkt. Annars är höjdpunkterna i Boblikovs magiska värld ”Frustration”, ”Stop the Train”, Danko Jones-liknande ”Get It On”, ”More More More”, med sina lugna verser och bombastiskt ilskna refräng, och explosiva ”Animal” med sina coola gitarriff. Samt – förstås – de redan tidigare nämna låtarna. Allt som allt är alltså Boblikov´s Magical World en riktigt lyckad och roligt överraskande platta med många höjder, få dalar, och ingen direkt dålig låt. Bra jobbat av Borlängegänget ännu en gång.