Exit Stage Left – Appleberry Trees

Gruppnamnet Exit Stage Left har man lånat från Rushs andra liveplatta. Det är inte konstigt. Det unga Boråsbandet är influerade av nämnda band, Yes, Genesis, Pink Floyd och andra progressiva 70-talsgiganter. Det hörs på Appleberry Trees, här finns nämligen en tilltalande tidlöshet.

Finns det något man gillar att åstadkomma inom progkretsar så är det konceptalbum. Appleberry Trees är också ett sådant. Skivan handlar om en ung man som växer upp, möter livets vedermödor och även om allting inte blev som det var tänkt är han nöjd med att han gjorde resan i alla fall. Historien framförs med hjälp av ytterst kompetent musicerande från Arvid Wilhelmsson (sång, gitarr) som startade bandet 2019, Robin Hellsing (bas), Daniel Lyngsaa Larsson (keyboards) och Jimmy Svahn (trummor). Inledande ”Pieces of gold” har föregått albumet som singel och förutom den bjuds vi på nio spår till här, och det är fina, händelserika och melodiska grejer, vilket ger albumet en riktigt lång livstid. Man tröttnar helt enkelt inte på den här plattan i första taget. Istället växer den sig sakta men säkert starkare. Låtarna är mångsidiga, olika, men passar perfekt ihop och ljudbilden känns varm, trygg och väldigt klar, vilket bidrar ytterligare till njutningen. Exit Stage Left har inte samma påtagligt personliga sound och sång som sina influenser, men det kan man inte förvänta sig heller. Det är inte många band som har det. Däremot har killarna fin inlevelse och låter förbannat bra. Inget spår här är längre än omkring sju minuter, men det känns inte heller nödvändigt då alla låtar är så snyggt genomarbetade och arrade. Säga vad man vill, men för att vara ett debutalbum landar Appleberry Trees som en jävla bomb inom sin genre. Exit Stage Left kan bli hur stora som helst, så lägg namnet på minnet och om ni undrar vilka mina två favoritlåtar är för närvarande, så svarar jag vidunderligt vackra ”Vagabond´s respite” och ”Son” som framförs i rad. Lyssna på dem och himlavalven öppnar sig.