Adolphson & Falk – släpper liveskiva och gör vinterturnén “Med julen i blodet”

Femtio år in på karriären släpper Adolphson & Falk sin första liveskiva, Levande. Duon står även i startgroparna inför vinterns turné, “Med julen i blodet”. Zero Magazine ville uppdatera sig och ringde upp Anders Falk, som med varm humor berättade om allt som är på gång. 

Hej, Anders, och tack så hjärtligt för att du tar dig tid att svara på några frågor! Låt oss börja med att prata om ert nysläppta livealbum, Levande, som spelades in under er jubileumsturné vintern 2018 och 2019. Var detta ett projekt som var planerat i förväg?
– Nej, det var inget vi pratade om innan eller ens under turnén. Istället föddes idén långt senare. Det visade sig att vår ljudtekniker, Mikael Thenor, hade spelat in alla föreställningarna utan att vi visste om det. Så plötsligt satt vi där med en massa intressant material att gå igenom. Då mycket lät bra bestämde vi oss för att sätta samman en liveskiva. Detta både för vår egen skull, eftersom vi gärna ville ha ett minne av jubileumsturnén, och som en tidig julklapp till våra lyssnare. 

Är låtarna inspelade på olika ställen i Sverige eller är de huvudsakligen från en och samma kväll?
– Grunden är från vår konsert på Palladium i Malmö, som hade fina ljudförhållanden, men det finns även inslag från andra spelningar runt om i landet. Man skulle kunna beskriva Levande som ett sammelsurium av hela jubileumsturnén. 

Under jubileumsturnén framförde ni tjugofyra låtar med en spännvidd från sjuttiotalets Nattexpressen till nittiotalets Indigo. På Levande har ni valt en mer komprimerad variant med tolv låtar från åren 1981 till -87. Hur kommer det sig?
– Man hade naturligtvis kunnat tänka sig en liveplatta med alla låtarna, men vi kände att det hade blivit lite för mycket. Så vi valde istället en modell med tolv publikfavoriter. Sex låtar där Thomas sjunger lead och sex låtar där jag sjunger lead. Alla med Greg på synt. Vi gjorde även mer akustiska tolkningar på konserterna, men ville lyfta fram vår elektroniska sida den här gången. “Mer jul” valdes bort. Det är visserligen vår största hit, men den fick inte plats, haha. 

Låtarna har en tydlig livekänsla, där publikens applåder ramar in dem snyggt, men samtidigt är ljudet rent och klart. Hade ni en klar vision om hur det skulle låta?
– Bra ljudkvalitet var naturligtvis viktigast, men samtidigt ville vi ha en tydlig publiknärvaro. Ett album som heter Levande ska ju låta organiskt och ge känslan av att vara på plats. Så vi lyssnade på liveskivor med Simon & Garfunkel och Bruce Springsteen för att höra hur de hade hanterat applåder och låtövergångar. Vi gillade tanken att använda publiken som ett extra instrument. Detta under förutsättning att de lyckades klappa i takt, haha. Den låt som brukar få mest respons är nästan alltid ”Stockholmsserenad”. Där har vi också mest publikljud i breaket. Däremot klippte vi bort mellansnacket och lät musiken tala för sig själv!

Finns det några höjdpunkter på skivan, där livearrangemangen lyfter fram nya sidor hos låtarna?
– Ja, livetrummorna och livebasen ger ett annorlunda och skönt driv. Gregs uppdaterade syntljud och Hasses solon tillför också ny dynamik. Originalversionerna av ”Krafter vi aldrig känner” och ”Blinkar blå” har en tidstypisk charm, men på Levande låter de större och varmare.    

Låt oss även prata lite om er kommande turné, ”Med julen i blodet”, som äger rum i december och lyfter fram ert banbrytande åttiotalsalbum Med rymden i blodet.
– Man kan se vissa likheter med vår jubileumsturné, i form av att det blir en nostalgisk föreställning, men den här gången lägger vi tonvikten på Med rymden i blodet, som var vår stora genombrottsplatta och som fyller fyrtio i år. Vi kommer att spela alla låtarna från albumet. Dock inte efter varandra eller i samma ordning som på skivan, utan vi varvar dem med hits från andra delar av vår karriär. Vi har även tryckt upp en ny och remastrad vinylutgåva, som kommer att säljas på konserterna.     

Med rymden i blodet betraktas som en svensk popklassiker. Vad känner du inför albumet idag? 
– Jag tycker att det är väldigt genomtänkt och konsekvent, både soundmässigt och tematiskt. Det är kul att texterna har åldrats så väl. På sitt sätt tittade vi in i framtiden för fyrtio år sedan. Rymdtemat var i hög utsträckning musikproducenten Lars-Göran Nilssons förtjänst. Han sa ”skriv inte om kärlek, för det gör alla andra. Gör låtar om universums mysterier istället”. Så vi hämtade inspiration från science fiction-författare som Huxley, Asimov och Bradbury. Det, i kombination med Gregs futuristiska syntljud, fick oss att sticka ut på den svenska musikscenen.  

En av de mest populära låtarna på Med rymden i blodet är ”Mr. Jones maskin”. En svensk elektropoptrio har till och med tagit sitt namn efter den. Kan du berätta lite om bakgrunden? 
– När jag skrev texten var jag fascinerad av tanken att det en dag kanske skulle finnas maskiner med människoliknande egenskaper. Alltså vad vi idag kallar artificiell intelligens. Jag tror att många berörs av att Mr. Jones maskin beklagar sig över människans ofullkomlighet. Det är inte en renodlad science fiction-historia, utan den har även en emotionell komponent. Smickrande nog har den fått uppskattning från AI-experter, som berömt oss för att vi var så tidiga med att lyfta fram ämnet. Det var inget man kunde föreställa sig när man låg hemma och läste sci-fi-böcker på nätterna, haha. 

Kommer det att vara en utställning med Gregs konst även på den här turnén?
– Ja, när Greg berättade om sin idé med tavlor som matchade låtarna, så blev Anders och jag genast entusiastiska. Inslaget blev också väldigt uppskattat under jubileumsturnén, så det kändes självklart att fortsätta med konceptet även i år. 

Sista spelningen på ”Med julen i blodet”-turnén är den 17 december på Katalin i Uppsala. Har ni fortfarande starka band till er gamla hemstad? 
– Vi har bott hela våra vuxna liv i Stockholm, men det förblir speciellt att spela i staden där man växte upp. Thomas har skrivit två låtar som hyllar den eminenta idrottsklubben Sirius. Själv har jag gjort låtar om både Fyrisån och museijärnvägen Lennakatten. Så visst slår hjärtat fortfarande lite extra för Uppsala!  

Vill ni läsa mer om Adolphson & Falks långa och högintressanta karriär. Då rekommenderas Zero Magazines ambitiösa artikel från häromåret. Ni hittar den här.