Hans Annellsson – Vänsterprassel med ett högerspöke

Är Hans Annellsson ett musikaliskt geni? Det är nästan så jag tror det, som han spottar ur sig pärlband efter pärlband av superstarka låtar på skiva efter skiva. Vänsterprassel med ett högerspöke är inget undantag och som ni förstår av titeln är detta något så ”hemskt” som en politisk platta.

De inledande två spåren på Vänsterprassel Med Ett Högerspöke lär få en och annan Svärjevän att se rött. Den första av dem heter ”Brunt på brunt” och den andra ”Din mamma (SD-versionen)”. Den första är en stompig, dansant och svängig poplåt med oemotståndlig refräng och den andra en hypersnabb, svincool låt med något som låter som en speedad wah wah-gitarr hanterad av Pelle Jernryd. En jazzaktig trumpet går bärsärk och texten består i stort sett bara av strofen ”Din mamma luktar skit, jag känner stanken ända hit”. Fantastisk låt, borde bli en stor hit. Därefter går tempot ner i souligt dansanta ”Tiggare tig nu! (Tigg av en moderat)”. Att lira fortare än låten före vore nog fysiskt omöjligt. Fjorton spår följer efter den på skivan, en del skapade i år, den äldsta med ursprung redan 1990. Och det funkar ju med gamla grejer också, bara inte de politiska texterna blivit alltför daterade och mist sin udd, men Annellsons texter faller inte ner i den gropen. Vänsterprassel Med Ett Högerspöke bjuder på nästan en timmes musik så det är omöjligt att kommentera samtliga spår, men jag vill i alla fall nämna några till av de som ger mig störst kickar. Jag tänker på ”Politik” som svänger nästan jazzigt med skön basgång och läckert gitarrlir av Eddie Nyström, den glatt cirkuspopiga ”Pengarna och makten”, ”Välkommen hit” som är en öppen inbjudan till krigsflyktingar, ”Pigor och drängar”, 80-tals popiga militärlåten ”Pengarna är slut”, smäktande balladen ”Maria B” och hårdrockigt blåsförsedda ”Herr Riksdagsman”. I det stora hela innehåller plattan ett rätt brett musikaliskt urval, men alltid med fina melodier, sväng och Annellssons karaktäristiska röst.