H/P –  Programma

Vilka som står bakom franska H/P kan man fundera över. Musikerna är dolda bakom artistnamn som F/T, C/P och C/T, men eftersom Member U-0176 medverkar på ett hörn kan vi åtminstone misstänka vilka kretsar H/P kommer ifrån. Att gruppen skapat den analoga syntplattan Programma råder det inget tvivel om i alla fall.

Det hemlighetsfulla bandet H/P består alltså av tre individer: F/T som sjunger och lirar synt, C/P som både sjunger lead och körar, samt C/T som drar det tunga lasset genom att lira bas, piano, stråkar, synt och sjunger. Till sin hjälp på Programma har man alltså Member U-0176 som bistår med synt, analoga sequencers, trummaskiner och programmering. Även Alain Seghir (Martin Dupont) gästar på elbas, dock bara i låten ”Vicinities”, och Laurent Cristofol står för analoga effekter. Så mycket mer fakta om H/P och Programma, förutom att de engelska sångtexterna – endast en låt sjungs på franska – är tryckta i det uppvikbara cd-konvolutet, har jag inte att tillgå. Musiken är rätt lugn, rätt avskalad, nästan försiktig, popig och skönt omodern, samt melodisk och den får en absolut att tänka bakåt till syntpopens guldålder snarare än framåt mot vad som komma skall. Jag gillar att sången både framförs av en man och en kvinna och frågar ni mig kommer plattans bästa låt näst sist, nämligen den skönt svängiga ”Ultraviolin”. Den borde kunna bli åtminstone en underground-hit även utanför Frankrike. Men det finns flera låtar jag gillar på Programma. Saker som ”The alarmist, ”9 mars” och titelspåret ”Programma” är inte alls tokiga. Allt som allt framförs här tio låtar som tillsammans bildar 40 minuter och det är en rätt lagom speltid. Bandets låtar och sound blir nämligen lite enahanda i längden. De hade gärna fått experimentera hårdare och bredda sin stil något, men Programma är absolut en trevlig bekantskap och en mysig retroresa.