Betyg - 4
4
Lättsam och glad indiepop utan djupare substans eller avtryck.
Indiepopbandet Two Year Vacation albumdebuterade förra året med Slacker Island och uppföljaren kallar man Laundry Day. Titeln förstärker man med den tecknade bilden av en tråkig tvättmaskin på skivomslaget. Musikaliskt är det lättjefullt popigt och lika fluffigt som rosa sockervadd.
Jag blev aldrig imponerad av svenska bandet Two Year Vacations debutalbum, men plattan gick tydligen bra då singeln “Better Off Alone” roterade på P3 och “Don´t Wanna Go Home” streamades över 4 miljoner gånger. Det finns tydligen en ung publik där ute som gillar eskapistisk sockervadd och som bara vill vara glada och dansa. För egen del fungerar inte det här alls dock. Jag får ingenting ut av dessa lalliga små poplåtar med sina återkommande refränger. Det hela känns som billig tuggummipop, mallad för 2020-talets inte jättemusikintresserade tonårspublik. Det känns som soundtracket till reklamfilmer, bubblig och lättsam flyktsoda från den jobbiga och kravfulla verkligheten. En del kanske behöver den, och i så fall; fine, Two Year Vacation levererar. De kan sitt gebit och de kör på med elva nya låtar. Jag lyssnar men glömmer dem tämligen omgående. Någon annan där ute har säkert bättre minne än mitt. Då Slacker Island kom hade den i alla fall ett nyheternas behag över sig, men Laundry Day känns mest som att man medvetet upprepar den kommersiellt gångbara formeln istället för att våga någonting mer, och på sätt och vis förstår jag att man gör så. Detsamma har gjorts i alla tider nämligen, och har man nått en viss framgång vill man ha mer, så varför riskera det genom att pröva annorlunda vägar? Det kan man göra senare när man blir äldre eller när karriären sluttar. Till dess är det bara att casha in och köra på. Fansen som gillade förra platta kommer tveklöst att gilla den här också. Det vore mycket märkligt annars.