Ralph Molina – Love & Inspiration

Nämner man Crazy Horse kommer en del att tänka på siouxhövdingen, andra på restaurangkedjan, men vi som gillar rockmusik tänker direkt på Neil Young och hans kompgrupp. Ralph Molina har varit trummis i Crazy Horse i alla år. Love & Inspiration är hans första soloalbum.

Det är inte många kända rock- och poptrummisar som gjort soloplattor som har varit något att ha, om man minns tillbaka historiskt. Jag kan säkert räkna upp en handfull, möjligtvis två handfulla om jag tänker efter riktigt noga, men många fler blir det knappast. Det märkliga med Ralph Molinas debutalbum som soloartist är att han inte spelar trummor på den själv. Det gör Tom Lackner och Greg Morrow i den mån det finns trummor alls på låtarna, vilket det ofta inte gör. Däremot har Molina skrivit allting, antingen själv eller med någon annan, samt arrangerat och producerat. Men vad han framförallt gör är att sjunga och det mycket fint och innerligt. Molinas sång och musik får mig att tänka på det tidiga 70-talets Elton John, John Lennon, Metro och Eagles. Molinas musik beskrivs bäst som mjuk pop: melodisk, vacker, romantisk och orädd för att tangera det sötsliskiga ibland, men han låter det inte passera gränsen för vad som är en acceptabel sötma. Bäst tycker jag om låtar som ”Dance on the wind”, ”You wear an angel´s wings”, ”Wonderland” och ”Trash for the dollar”, men Love & Inspiration är tämligen lyckad allt igenom. Ralph Molina föddes 1943 i Puerto Rico, men han låter inte alls gammal. Däremot känns det som att skivans 70-talskänsla kommer fullt naturligt och inte så krystat beräknande som det blir ibland när unga retroband försöker återuppliva eran. Love & Inspiration är tillägnad f.d. Crazy Horse-musikerna Danny Whitten och Jack Nietzche, samt producenten David Briggs.