Hayden Thorpe – Diviner     

Hayden Thorpe – tidigare frontman i Wild Beasts – säger att han har gjort en platta om att bryta upp från sig själv, från sin bild av hur man var förut, och från vartenda förhållande man någonsin haft tidigare. Denna platta heter Diviner och är full med lugna, tillbakalutade popsånger.

Diviner är en soft popplatta, inget för den som vill ha en partystänkare till kvällsgroggen. Pianot är det dominerande instrumentet och omkring det och Hayden Thorpes sångröst svävar stråkinslag, gitarrtoner, bas, syntar, trummor och andra ljud. Thorpe sjunger med rätt vek röst, vilket ökar den intima känsla som denna bukett sånger utgör, men blomster bör dofta gott och länge. De bör också lysa upp rummet med sina starka färger. Hayden Thorpes sånger saknar förmågan att stanna i mitt medvetande, melodierna är inte tillräckligt starka, dofterna alltför svaga, och färgskalan känns tämligen grå. Produktionen som sådan är klar, ren och professionell. Ingen skit under naglarna här. Men det hade kanske behövts för att beröra i större utsträckning? Jag får inte ut mycket av Diviner i alla fall och efter en paus på ett dygn blir det ingen skillnad när jag sätter på plattan igen. Sköna ”Love crimes” är enda undantaget här. Hayden Thorpes sång är som musiken, lite vek och mesig så där, inget som rycker tag i mig, inget som uppfyller mig med känslor, inte ens av vemod och melankoli trots att det är på den skalan han gör sin musik. Dessutom känns det komp apart och trist som läggs på t.ex. ”Straight lines”. Nej, är det här vad Hayden Thorpe tänker pyssla med framöver så gjorde han ett gigantiskt misstag som upplöste Wild Beasts. Det bandet var så mycket bättre och mer intressant än vad Diviner är, men det kommer nog en dag när de återförenas också.