Betyg - 7
7
Intensiv och mörk amerikansk postpunk med påtaglig 80-talskänsla.
Tungt, mörkt och gitarrbaserat blir det då Michiganbandet Protomartyr ger sig hän i fyra nyskrivna låtar. Bandet har några fullängdare bakom sig, men den här gången nöjer de sig med en ep och medverkar på två av spåren gör Kelley Deal från The Breeders.
Protomartyr består av Joe Casey (sång), Greg Ahee (gitarr), Scott Davidson (bas) och Alex Leonard (trummor). Skivan är inspelad i Mike Montgomerys (R. Ring, Ampline) studio Candyland och förutom Kelley Deal har de till sin hjälp Jocelyn Hatch (viola), Evan Ziporyn (basklarinett) och Lori Goldston (cello). Det är svårt att inte relatera till 80-talets mörka underjord och band som Birthday Party och The Bomb Party när man lyssnar till Consolation E.P. Det enkla men ack så intensiva i framförandet – inte minst tack vare Caseys röst – fångar upp och leder en genom låtarna. Han är kanske ingen skolad vokalist med ett imponerande brett register, men han har den där nerven och intensiteten som får en att vilja lyssna till orden och det känns som att han verkligen känner och menar vad han sjunger. Protomartyrs musik är inte menad att vara slickad, salongstrevlig eller väluppfostrad. Dess råhet och raka driv borrar sig in i kroppen, nästan med våld, och det är där den är menad att kännas. Inledande ”Wait” är kort, brötig, med en återkommande melodislinga och på gränsen till att explodera. ”Same face in a different mirror” är lite längre, startar grumligt, får stabilitet och känns som att den tar sig fram på knogarna. ”Wheel of forrtune” startar med rundgång, är dubbel så lång som de tidigare och det är nu Kelley Deal dyker upp vid Caseys sida. Det är också nu man ger musiken utrymme för mer än det allra nödvändigaste. Deal är sedan kvar på känsligt avslutande ”You always win” och Protomartyr är därmed hemma.