Betyg - 7
7
Tung svart gothmetal med sinne för melodier och fläskiga riff.
Tungt, mörkt och melodiskt. Outshine är tillbaka med ny platta och nästan samtliga bandmedlemmar är utbytta efter fyra, uppenbarligen väldigt svåra och tuffa år. 1313 är upprättelsen, nyförvärvet och beviset på att Göteborgsbandet står när de andra faller.
Gitarristen Jimmy Norberg har lirat i Outshine sedan begynnelsen, en begynnelse som i bandets fall startade redan 1995. På senare tid har stora förändringar skett och förutom Jimmy består Outshine av Tony Jelencovich (Transport League, ex Mnemic, Deathdestruction, M.A.N) på sång, Alexander Lundgren (ex Devilicious) på trummor och Niklas Ingvarsson på bas. 1313 är en fet platta som lyckas förena ödestiger gothrock med tung hårdrock, ja, nästan doom emellanåt. Men det här är inte bara mörkt, tungt, hårt och melankoliskt. Man bjuder dessutom på stor melodirikedom och texter som knappast hanterar livets ljuspunkter i första hand. Titlar som ”She will love me when I´m dead”, ”We are broken”, ”My agony” och ”My suicide” vittnar knappast om tjo och tjim eller en lallig tillvaro i Legoland. Men samtidigt är det ett läkande mörker lyssnaren bjuds på, en healingsession för torterade själar och sorgsna andar. Albumet startar med ”Liar” som också är skivans första singel, tillika video, och redan här imponerar Tony Jelencovich med sin ursinneskraftiga stämma, medan någon lirar ett olycksbådande piano som ger låten extra färg. Därefter följer sju låtar till, väldigt jämna i sin kvalitet, och visst, personligen hade jag inte haft något emot en något snabbare låt som piskar upp tempot rejält, men samtidigt blir jag inte uttråkad eller tappar koncentrationen trots att en sådan inte finns att tillgå här. Det är skickligt att lyckas med det konststycket. Så är Outshine av idag ett mycket kompetent band, och Jimmy Norberg en grym låtskrivare också.