Loma – Loma

Jonathan Meiburg från Shearwater och Emily Cross samt Dan Duszynski från bandet Cross Record har slagit sig ihop under namnet Loma. Albumet med samma namn är trions första och det är en sparsmakad, drömsk och lugn musik gruppen debuterar med.

Loma kommer från Texas och det är Emily Cross stillsamma stämma som sjunger merparten av gruppens material. Först i sista låten, ”Black willow”, närmar sig Jonathan Meiburg mikrofonen, men vid det laget är man så innesluten i helheten att man knappt tänker på saken längre. Lomas musik innehåller gott om sköna ljud, såväl elektriska som akustiska, och bandet gör sig ingen brådska. De tio låtarna får sakta men säkert utvecklas i sin egen takt, samtidigt som de smyckas med läckra detaljer på vägen, och Emily Cross röst är vilsam som en behaglig vind en solig sommarförmiddag. Hela tiden lurar dock ett mörker under den vackra, stillsamma ytan och jag kommer vid flera tillfällen på mig själv med att undra när svärtan ska explodera och förinta den mjukt böljande atmosfären. Det händer inte. Däremot ökar tempot avsevärt i den skönt rytmiska ”Relay runner”, vilket gör att Loma inte blir den förutsägbart sömniga drömpopplatta som så många andra band inom genren ofta nöjer sig med att göra. Däremot är det här albumet meditativt, poetiskt, suggestivt, invaggande lyssnaren i en bomullsmjuk morfinhallucination typ Pink Floyd i sina dylika stunder. Men Loma är ett amerikanskt indieband, progressiva på sitt sätt kanske, men inte på ett progrockigt vis, om ni förstår skillnaden? En ljuvlig och intressant debutplatta som hade kunnat bli ännu bättre med fler spår i stil med ”Relay runner”, men det kanske kommer på nästa cd?