Sunday , December 29 2024
Christer Hellman, Richard Barbieri och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.
Christer Hellman, Richard Barbieri och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.

Lustans Lakejer – inför En Plats i Solen: ”Det ligger vanligtvis inte i mitt DNA att återuppliva något”

Lustans Lakejer turnerar med 35-årsjubilerande klassikern En plats i solen och Zero har talat med gruppen.

Året är 1982. Efter att ha släppt två album på endast ett år väljer Lustans Lakejer att spela in ett ytterligare album på kort tid. En plats i solen spelas in under sommaren och släpps framåt höstkanten, och snart är den unisona hyllningskören ett faktum. Albumet blev banbrytande för svensk synthmusik och Lustans Lakejer fick titeln new wave-pionjärer. I höst har det gått 35 år sedan plattan släpptes. Därför har man samlat ihop både bandet och producenten Richard Barbieri för att ge sig ut på en jubileumsturné.

Om man någon gång skulle tvingas förklara begreppet ”frontman” med två ord är det inte omöjligt att man direkt svävar iväg till Lustans Lakejer och Johan Kinde. Kinde har flera gånger framhävt symbiosen mellan musik, kläder, attityd och framträdande som essensen i sitt eget artisteri, och sa redan på 1980-talet att ”det går väldigt bra att göra musik utan instrument, men det skulle aldrig gå utan kläder”.

– Ja, det där citatet har ju hängt efter en sen dess, säger Johan och ler. Men faktum är att det var viktigt på den tiden. Man hade ju aldrig gillat Sex Pistols om dom såg ut som Träd Gräs & Stenar.

Johan erkänner, med visst vemod, att det inte ser likadant ut idag.

– Förut var samspelet mellan musik och kläder allt. Man kunde se på ett band hur de lät bara genom att kolla albumomslaget. Idag går schlagerartister runt i Ramones-tishor, effekten har liksom försvunnit.

 

Christer Hellman, Richard Barbieri och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.
Christer Hellman, Richard Barbieri och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.

 

Kinde har haft fullt upp på senare tid, faktiskt på flera olika fronter. Sporadiska Lustans Lakejer-album har släppts under de senaste 20 åren, oftast med Kinde som ensam originalmedlem, samtidigt som han fått ihop ett gäng soloalbum och även skrivit två böcker, däribland en biografi. Att han har saknat turnerandet med fullt band är ingenting han hymlar med.

– Det ska bli otroligt inspirerande att ge sig ut på turné. Framför allt med flera låtar som vi aldrig spelat live, säger han.

Även Richard Barbieri är inne på samma spår.

– Det blir både trevligt och annorlunda, hoppas jag. Vanligtvis ligger det inte i mitt DNA att gå tillbaka och återuppliva något, så det känns intressant, säger Richard.

Richard kom i kontakt med Lustans Lakejer i början på 1980-talet då han letade efter projekt att producera samtidigt som Johan Kinde & C:o letade efter en ny producent som kunde fånga de kraftiga influenserna från band som Roxy Music, Duran Duran och även Japan, ett band som Richard var med och grundade.

– Jag var sugen på hela processen med att spela in och producera ett album med fullband, jag ville ha någonting som skiljde sig från Japan där vi alltid samproducerade allting själva, säger Richard.

När han sedan kom i kontakt med Johan Kinde var tajmingen perfekt.

– När jag träffade bandet första gången kände jag direkt att ”de här killarna är dedikerade, det tar det här på stort allvar”, så det kändes självklart att klimatet i studion skulle fungera bra.

 

Richard Barbieri, Christer Hellman och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.
Richard Barbieri, Christer Hellman och Johan Kinde i Stockholm 2017. Foto: Ernst Adamsson Borg.

 

Richard medger att inte haft någon kontakt överhuvudtaget med Lustans Lakejer under de senaste 30 åren. För bara några månader sedan släppte han sitt tredje soloalbum (Planets + Persona, Kscope) där bland annat den svenska jazzsångerskan Lisen Rylander Löve gästade, och de senaste åren har han fungerat som både producent och musiker åt bland annat Porcupine Tree, Steve Hogarth och även det egna bandet Dolphine Brothers. Det var inte förrän några år sedan, då en Japan-biografi var på tapeten, som Barbieri och Kinde kom i kontakt igen.

– Johan skulle bidra till Japan-boken, och där började väl hela idéen kring återförening och turné. Jag har alltid försökt hålla ett öga vad de hållit på med under alla dessa år, och när Johan väl mejlade i samband med boksläppet så började konkreta idéer ta form.

Trots att Richard varit som mest aktiv bakom mixerbordet på sistone har det funnits tillfällen då han tagit plats på scen, framför allt under det senaste halvåret då han promotat senaste soloplattan tillsammans med Rylander Löve. Johan har inte varit lika aktiv på scenen, utan har mest fokuserat på att skriva nya låtar som han lämnar öppna för framtiden.

– Det finns såklart lite lust att spela in nya låtar med fullband istället för att sätta sig ensam i en studio med en producent, säger Johan.

Dock återstår det att se om det blir någon ny musik under Lustans Lakejer-flagg.

– Kravet är ju att det måste låta fräscht, det måste vara nytt och spännande. Det blir ju allt svårare att vara nyskapande inom musik i dagsläget. Det krävs nästan ett nytt instrument, ungefär så som synthen fungerade för oss när vi slog igenom på 1980-talet.

I dagsläget ligger dock fullt fokus på den stundande turnén.

– Just nu hoppas jag bara att jag kan sjunga låtarna i originaltonart, säger Johan med ett skratt.

 

Lustans Lakejer inleder sin jubileumsturné imorgon den 13 oktober på Slagthuset i Malmö. Därefter kommer man till Göteborg lördag den 14 oktober och till Stockholm för en dubbelkonsert den 20 och 21 oktober.

Om Max Blomberg

Kolla även

Tiger – “Alltid för alltid”

Låt oss titta lite närmare på det svenska bandet Tiger, som gör smart pop på …