Betyg - 6
6
Den sista cd:n i en triptyk inom akustisk blues- och folkmusik.
Cradle To The Grave är Cary Morins fjärde platta allt som allt, och samtidigt den sista i projektet på tre cd:n med akustisk gitarrblues och folkmusik. Morin anses tillhöra de bästa fingerspelande gitarristerna i USA idag, men hans nya skiva behöver man inte vara gitarrnörd för att gilla.
Cary Morin tillhör den amerikanska ursprungsbefolkningen och han är uppvuxen i småstaden, vilket, åtminstone delvis, gett honom upplevelser att skriva sånger om. Morin är medlem av stammen Crow och trots att han inte ser sig som någon protestsångare är hans vackra låt ”Dawn´s early light” skriven för att stötta Siouxstammen i Standing Rock, vars vattentillgångar var hotade förra året, vilket 9,2 miljoner amerikaner protesterat skriftligt mot. Andra inspirationskällor är resandet och händelserna som kommer med att man turnerar mycket, samt en växande spiritism som vuxit fram med åldern. Musikaliskt lirar Morin allt från tämligen simpla låtar med få ackord till saker som kräver ett mycket fingerfärdigt plockande. Merparten av materialet på nya skivan har han skrivit själv, men tre covers har också fått plats: Willie Browns ”Mississippi blues” som svänger finfint här, Phishs ”Back on the train” och mer överraskande; Princes ”Nothing compares 2 U” som ju Sinead O´ Connor hade en megahit med 1990, vilket ni kanske minns? Cradle To The Grave är således ingen tråkig uppvisningsplatta av ännu en urstyv gitarrist vars mål är att blåsa upp det egna egot. Nej, det här är en platta med flera sköna låtar, fint sväng, ofta bra texter och Cary Morins något hesa röst som berättar och berör. Den nakna, jordnära, akustiska ljudbilden har sina för- och nackdelar. Den är mycket trevlig när man är på rätt humör, men kan förefalla lite småtrist i det långa loppet. I det stora hela är Cradle To The Grave en lyckad platta dock.