Thursday , March 28 2024
Thymeshift. Foto: Magnus Bergström.
Thymeshift. Foto: Magnus Bergström.

Thymeshift – Vi kommer i n t e att bli som Rolling Stones!

Zero bevakade det svensk-internationella projektet Thymeshifts spelning i Västerås den 1 april och talade med dem om kreativitet, workshops och experimentell musik.

En aprilturné med åtta spikade datum och nio olika städer ger sig den spännande gruppen, bestående av Thomas Backman (saxofon, klarinett), Johan Björklund (trummor) och Thomas Gunillasson (gitarr), nu ut på. Denna gång har de med sig den danska keyboardisten Katrine Amsler. Jag har varit på spelningen i Västerås den första april och dagen efter möts jag, Johan Björklund och Thomas Gunillasson upp för att prata lite kring projektet och samarbetet med Amsler.

Berätta historien bakom Thymeshift.
Johan: Vi startade Thymeshift för sex år sen. Jag och Thomas Gunillasson hade pratat om den isländske gitarristen Hilmar Jensson, som bland annat är med och spelar på skivan Beyond Horizons. Vi tyckte att han vore intressant att spela med, så vi skickade ett mail till honom och frågade om han ville komma hit och spela med oss och det ville han. Då hade vi inte spelat med vår saxofonist Thomas Backman än, men både jag och Gunillasson hade träffat på honom och tänkt att det vore kul att ta med honom. Så bokade vi en turné med fem spelningar, som var jätterolig att vara ute på! Efter det har vi gjort ett antal turnéer med Hilmar.
Thomas: Jag, Johan och Thomas Backman har drivit det här projektet som vi kallar Thymeshift Elektronix och med det gjort workshops och annat för barn och ungdomar. Då blir vi anställda av länsmusikinstitutionen som skickar ut oss till skolor där vi får hålla workshops för barn och ungdomar.
Johan: Ja, så Thymeshift har blivit vi tre svenskar, och sen har vi jobbat med gästartister. Hittills har vi ju bara jobbat med två stycken men vi har tänkt att det kanske är så vi ska jobba med bandet även i framtiden.

Hur kommer det sig att ni började jobba tillsammans med Katrine Amsler?
Johan: Våren 2016 åkte jag, Thomas och Backman ut och gjorde några workshops med Thymeshift Elektronix, då vi började prata om Katrine som Gunillasson har spelat mycket med tidigare. Hon jobbar på ett annorlunda sätt än oss med elektronik och datorer, och vi tänkte att det vore roligt att göra något ihop.
Thomas G: Egentligen började det nog tidigare med en grej som hette Sonic E. Under den vevan jobbade jag lite med Katrine på ett annat projekt. Då berättade jag för henne om att vi fått pengar för att utveckla Sonic E där vi använde datorerna i ett nätverk och spelade musik på det sättet, vilket hon tyckte lät jättekul och bad oss kontakta henne om vi hade mer sådant på gång. Då föddes idén.
Johan: Ja, för Sonic E var ju ett experiment där vi synkroniserade datorerna till att spela samma beat och såna saker, och samtidigt spelade vi våra vanliga instrument. När det var avslutat kände vi att det inte riktigt var något för oss varpå vi började fundera på att vi skulle göra den här grejen med Katrine. Då sökte jag ett projektstöd från statens kulturråd och några månader senare fick vi veta att vi hade fått femtio tusen så vi kunde genomföra turnén och utveckla projektet.

Vad ska ni göra efter turnén?
Johan: Vi kanske ska spela in en platta, det beror så klart på hur pass bra det blir. På den kommer det i så fall komma musik som vi inte har spelat innan. Vi filmar så mycket vi kan på konserterna och Sveriges radio kommer och spelar in under konserten i Göteborg. Vi gillar att dokumentera för att ha det som någon slags tillbakablick över det vi har gjort. Vi tittar mycket bakåt för att komma framåt. Vi har ju återanvänt en del musik som vi har spelat i andra band, även en del av Katrines musik, men vi gör lite nya tolkningar av dem. I höst ska vi även göra lite grejer som inte gick att få med under den här turnén.

Katrine Amsler i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.
Katrine Amsler i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.

Hur vill ni att en låt ska uppfattas av åhörarna? Vad är syftet med musiken?
Thomas: Jag tror att vi har olika avsikt med vår musik allihop. Jag kan bara svara för mig själv, då vi inte pratat om det i bandet. När jag skriver musik utgår jag alltid från en känsla. Jag vill att den ska kännas på ett visst sätt, eller också vill jag gestalta en speciell känsla i låten. Det är också viktigt hur låten framförs, och om det har vi pratat mycket. Vi provar olika tempon och dynamik i låten för att komma fram till den bästa versionen av låten i just den aktuella sättningen, för flera av låtarna har vi spelat i olika konstellationer. Då kan en låt som blir ”fet” i en viss konstellation, bli ”fin” i vår version och tvärt om. Så i vårt arbete tillsammans lägger vi mycket energi på hur vi vill att låtarna ska kännas.

Hur fungerar musiken för er? Är det som ett ”verktyg” eller är det mer som en gemenskapsgrej bara på ”skoj”?
Thomas: För min egen del handlar det om att jag mår så mycket bättre när jag får skapa något och idéer föder idéer. Ju mer jag skriver, desto fler idéer får jag. För mig är också musiken i princip det enda jag kan, och därför känns det viktigt för mig att lämna ett ”arv” efter mig när jag inte är kvar på planeten längre.

Har ni nåt att säga till andra musiker som skulle vilja göra något likt det ni har gjort?
Johan: Ja, det vi brukar försöka förmedla när vi är ute i skolor, bland annat, är att om du har en idé så se till att genomföra den. Gå inte runt och tänk att det inte kommer kunna gå. Som till exempel när vi fick för oss att vi ville spela med Hilmar. Istället för att gå runt och tänka att det inte skulle gå, så skickade vi iväg mailet bara. Och de flesta vill ju spela.
Thomas: Det är ju inte värre än att man får ett nej. Det spelar ingen roll om man har trettio år i branschen och är värsta stjärnorna, för får de frågan så brukar de oftast vilja spela.
Johan: Ja. För övrigt är något som är utmärkande för det här bandet att vi inte tänker hålla på och upprepa oss. Vi tittar framåt hela tiden, och vi kommer i n t e bli som Rolling Stones eller andra såna band som tuffar runt med samma musik i fyrtio år. That’s a fact.

Katrine Amsler och Thomas Gunillasson i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.
Katrine Amsler och Thomas Gunillasson i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.

 

Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april

Magi i sin renaste form. Hur beskriver man det? Det kändes som om jag kickat heroin innan jag gick in genom dörrarna på Klubb 19 i Västerås i kväll. Det var extremt varmt och jag hann bara stanna runt timmen, men på de få sextio minuterna jag befann mig där inne färdades jag som genom tiden. Thymeshift har något som inte riktigt går att ta på. Det kändes som om jag befann mig i trans där inne och det var näst intill fysiskt svårt att slita sig när det var dags att gå.

Som sagt hann jag inte stanna under hela spelningen, men under tiden jag var där hann det kännas så mycket. Lite glädje, lite ångest, lite upprymdhet i en klockren kombination. Det är så häftigt! Att man hinner samla så mycket intryck på så pass kort tid som en timme. Det är beundransvärt när ett band lyckas skapa en sån reaktion hos åskådaren.

Det börjar kännas fånigt att jag i nästan varje artikel skriver om hur mycket det jag lyssnat på känns. Det känns hit och det känns dit, men va sjutton! Det är väl ändå det som är meningen? Det är väl så musik ska påverka oss? Man ska känna något och det är ännu mer fantastiskt, som i det här fallet, när det handlar om musik utan texter. Då vi slipper en massa ord som talar om för oss hur det ska kännas.
Fantastisk spelning, trots att jag nog var yngst i rummet och mer eller mindre kände mig som en malplacerad barnunge bland alla rutinerade ”vuxna”, så njöt jag av det också. Det är alltid lika roligt när olika åldersgrupper, eller ja olika människor över lag, kan mötas i musiken. Jag kan inte mer än bocka och buga inför Thymeshifts samarbete med Katrine Amsler. Hatten av för er, och jag håller tummarna för en ny platta!

Thomas Backman i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.
Thomas Backman i Thymeshift live på Nya Perspektiv i Västerås den 1 april 2017. Foto: Maja Lundblad Åhs.

 

MISSA INTE:
1/4 Plugged Records, Stockholm kl 14.00
1/4 Nya Perspektiv, Västerås kl. 20.00
4/4 Boden
5/4 Brötz, Göteborg kl 20.30
6/4 Scenkonstutbudsdag Uddevalla (Thymeshift Elektronix)
7/4 Not Quite, Fengersfors kl 19.00
8/4 Katakomberna Kvarnbyn, Mölndal kl. 16.00
9/4 JazzMiniCamp Vänersborg
13/4 Klubb Boogaloo, Norrköping (special guest Carl Svensson – gitarr)

Om Mathilda Åhs