Sara Yasmine – Åh Nej!

Sara Yasmine kommer från Dalarna, har sina rötter i Iran, och materialet på Åh Nej! har vuxit fram under resor från Dalarna, via Centralamerika och hem till Göteborg, där sångerskan bor för närvarande.

Åh Nej! är lätt att ta till sig, så skivtiteln gör egentligen inte skäl för namnet. Plattan borde ha hetat Oh Ja! istället, men är döpt efter inledningslåten. Förutom att sjunga sina texter, som samtliga är på svenska, spelar Yasmine elgitarr, klaviatur och synth. Till sin hjälp har hon Henrik Alsér på bas, el- och akustiska gitarrer, Hampus Öhman-Frölund som lirar slagverk och percussion, samt ytterligare några gästartister som sjunger och hoppar in på gitarrer och bas under enskilda låtar. Det här är ingen såsig, vemodig platta där allting går sakta. Tvärtom, lyckas Yasmine blanda snabbare saker med lugnare låtar, och finner på så vis utmärkt balans. Att hon skriver fina, tänkvärda texter gör inte saken sämre, och en del av spåren har väldigt lätt att sätta sig i medvetandet. Jag tänker på favoriter som ”Snubbar väljer snubbar” där ett uttalande från Emmabodafestivalens Håkan Karlsson ingår som en del av texten, den sorgset olyckliga ”Du slipper” och den längtansfulla kärlekssången ”Jag brinner” som sakta men säkert ökar och bygger upp tempot. Den låten skulle kunna bli en riktig redig rysare live om man bara fortsätter att pumpa mot crescendot i ett gäng minuter till. Här slutar den lite för snart dock, men Yasmines låtar håller klassisk poptid på två, tre minuter styck genomgående, så det är inte konstigt. Man får helt enkelt lira plattan flera gånger efter varandra istället.